Jag är snart tillbaka

Efter avslutad utbildning, semester och annat har jag inte haft tid att skriva nya inlägg. Men jag lovar att snart vara tillbaka med intressanta inlägg och diskussioner. Håll tillgodo med mina tidigare inlägg så länge.

Att bli nekad jobb på grund av fel kön

 

Läste en artikel på Aftonbladet igår om en 23-årig kvinna som inte fick jobb i en matbutik för att hon var just kvinna. Kvinnan som först tyckte att det var märkligt att hon inte fick jobbet ringde upp företaget för att fråga varför hon inte hade fått det så att hon visste det inför framtida ansökningar. Kvinnan som var ansvarig för rekryteringen hade svarat att "du har fel kön, helt enkelt". När kvinnan som sökte jobbet blev helt tyst hade den andra kvinnan fortsatt med orden ”Alltså inte så. Vi har för många tjejer och det blir så mycket kackel. Det var inget fel på dig, inte personligt.” Kvinnan som blev avvisad anmälde ärendet till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som stämde butiken. Butiken erkände könsdiskriminering och kvinnan fick 75 000 kronor. Läs hela artikel här.

 

Jag har själv arbetat på flera arbetsplatser med övervägande kvinnor och jag kan absolut hålla med rekryteraren att med för många kvinnor kan det bli för mycket kackel. Det är bra att ha en blandning av alla sorters människor. Men ALDRIG (!!!) någonsin får en arbetsgivare låta det styra vilka personer som får ett arbete. Det är personens kompetens som ska avgöra och ingenting annat.

 

 

Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009 och ersatte jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar. Diskrimineringslagen innehåller förbud mot diskriminering på sju olika grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder.

 

Diskrimineringsombudsmannen (DO) utövar tillsyn så att lagen följs. DO har ersatt de tidigare ombudsmännen Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

Min födelsedag

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN TILL MIG SJÄLV!

I DAG FYLLER JAG ÅR. DET MÅSTE SJÄLVKLART UPPMÄRkSAMMAS.

SÅ NU VET NI DET.

MINA PLANER FÖR DAGEN ÄR ATT ÄTA TÅRTA OCH ATT INTE TÄNKA FÖR MYCKET PÅ JURIDIKEN. DET GÖR JAG NÅGON ANNAN DAG.

Äktenskapsförord

  

Att gifta sig innebär att två personer blir makar i ett äktenskap. Äktenskapets rättsverkningar är väldigt långtgående och heltäckande. Äktenskapsrätten innebär att all makarnas egendom regleras. Man kan dock genom avtal begränsa rättsverkningarna genom ett äktenskapsförord. Kanske är det så att ni inte vill öppna upp hela "dörren" till den andra partnern.

Äktenskapsförordet är alltså ett avtal om vad som ska vara enskild egendom och vad som ska vara giftorättsgods. Enskild egendom ingår inte i en eventuell framtida bodelning som exempelvis sker om ni skulle hamna i en skilsmässa. Det som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Man kan skriva ett äktenskapsförord inför ett äktenskap eller när som helst under ett äktenskap. Har ni en gång valt att skriva ett äktenskapsförord där ni preciserat vad som ska vara enskild egendom kan ni alltid ändra detta. Kanske känner ni efter några år att ni vill att all egendom ska vara giftorättsgods, då skriver ni helt enkelt ett nytt äktenskapsförord.

Äktenskapsförordet måste vara skriftligt och registreras hos Skatteverket för att vara giltigt. Skatteverket för in alla uppgifter i äktenskapsregistret. Det finns ingen särskild blankett för hur det ska se ut. Är ni osäkra är det alltid bra att ta kontakt med någon jurist eller advokat som kan hjälpa till att formulera ett äktenskapsförord. Det tillkommer alltid en ansökningsavgift när ni skickar in det till Skatteverket. Avgiften är för tillfället 275 kronor.

När ni är glada och lyckliga och fyllda av kärlek kanske ni inte kan och vill tänka på de juridiska frågorna. Men som sagt så är det många gånger som man i efterhand kommer på att man borde ha tänkt till före. Har ni likvärdig egendom kanske det spelar mindre roll men har någon av er ärvt en släktgård kanske man vill behålla den inom släkten och inte att den ska bli föremål för bodelning vid en eventuell skilsmässa.

Fortsättningen på bröllop och juridik

När hindersprövningen är klar hos Skatteverket får man ett intyg om hindersprövning samt ett vigselintyg. Intyget gäller i fyra månader och skickas hem av Skatteverket. Båda intygen ska lämnas till vigselförrättaren.

 

Sverige införde 1995 en lag om registrerat partnerskap. Lagen innebar att två personer av samma kön kunde ingå partnerskap. Lagen avskaffades under 2009, så sedan den 1 maj 2009 har Sverige valt att ha en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det innebär att två personer av samma kön kan ingå äktenskap med varandra och bli makar enligt Äktenskapsbalken 1:1.

 

Äktenskapet ingås genom en borgerlig vigsel eller genom vigsel inom ett trossamfund. En borgerlig vigsel förrättas av den person som länsstyrelsen förordnat. Förordnandet gäller en angiven dag eller för en viss period. Tidigare hade lagfarna domare i tingsrätt uppgiften att förrätta vigslar men de har nuförtiden inte kvar den uppgiften.

                           

 

Vigsel inom ett trossamfund får bara förrättas inom ett trossamfund som har vigseltillstånd och därigenom av en präst eller annan befattningshavare som har förordnats som vigselförrättare av Kammarkollegiet. Kravet på vigseltillstånd gäller också för Svenska kyrkan från och med den 1 maj 2009. Dessutom ska varje vigselförrättare inom Svenska kyrkan förordnas av Kammarkollegiet.

 

De blivande makarna måste båda personligen närvara samtidigt vid vigseln. Det går alltså inte att skicka ett ombud om någon mot förmodan skulle fundera på detta. Äktenskapet måste dessutom vara frivilligt för att det ska vara giltigt. Närvaro av släkt och vänner eller andra vittnen sker för att säkerställa att allt har gått rätt till.

 

När de blivande makarna har sagt ja till varandra har de alltså blivit makar. Det innebär som jag skrev igår en hel del juridiska rättsverkningar. Vill man begränsa dessa rättsverkningar kan man skriva ett äktenskapsförord. Om det tänkte jag skriva om på fredag.

 

 

 

Bröllop och juridik

 

 

 

I helgen fick jag vara med om det fantastiska när två personen som älskar varandra sa JA till att ingå äktenskap. Bröllop innebär mycket planering och eftersom det var min syster som gifte sig har jag varit delaktig på många sätt. Bröllopsdagen är full av kärlek, känslor, tårar, glädje, skratt och mycket annat. Men vad innebär det egentligen att gifta sig? Vad måste man tänka på och på vilket sätt finns juridiken med på denna kärleksfyllda dag?

 

Jag har redan skrivit om en av lagens två samlevnadsformer, samboförhållanden. Den andra varianten är alltså äktenskap. Skillnaden mellan dessa två är att äktenskapets rättsverkningar är betydligt mer långtgående och heltäckande.

 

Äktenskapsrätten innebär att all makarnas egendom regleras. Man kan dock genom avtal begränsa rättsverkningarna genom ett äktenskapsförord (läs mer om detta i kommande inlägg).

 

Innan man som par får gifta sig måste man ansöka om hindersprövning hos Skatteverket. Det görs genom att fylla i en blankett och ansökan ska lämnas i god tid före vigseln. Följande hinder för äktenskap finns i svensk lag:

• Ålder - bägge parter måste vara över 18 år. Tillstånd för giftemål för personer under 18 år kan fås av Länsstyrelsen
• Släktskap - ni får inte vara nära släkt
• Ingen part får redan vara gift eller vara registrerad partner.

Läs mer om hindersprövning på Skatteverkets hemsida.

 

Läs vidare om äktenskapet i nästkommande inlägg som kommer under veckan.

 

 



Äntligen inlämnat!

 

Examensarbetet är över, examensrapporten är inlämnad och nu är det bara att vänta. Vänta på att dagen ska komma för opponering. Någon i min klass ska granska min rapport angående denna bloggen. Jag är inte speciellt nervös. Det är alltid kul att höra vad andra tycker. Vi kan tycka väldigt olika och kanske den personen ser saker som jag inte har sett. Jag ska själv opponera på ett arbete. Jag läste lite kort igår. Det var intressant och handlade om bouppteckning och testamente med mera.

Efter opponeringen kommer sen ett betyg och därefter är det examensdag om cirka 3 veckor. Då är jag färdigutbildad juridisk assistent - Paralegal. Jag kommer nog främst säga paralegal i fortsättningen. Tycker att det namnet låter lite proffsigare.

Tiden går så fort, tänk att det snart har passerat fyra terminer sen jag började min utbildning. Det har varit fantastiskt roligt och det bästa av allt är de praktikperioder man får genom att studera på yrkeshögskola. Att få vara ute på arbetsmarknaden, att få vara ute i verkligheten och att få arbeta och sätta sig in i riktiga ärenden är otroligt lärorikt. Man får med sig en kunskap som inte går att få i skolbänken. Funderar du som läser detta på att studera vidare eller känner någon som funderar på det så rekommenderar jag verkligen yrkeshögskola som utbildningsform.

Fram till examensdagen händer det massor och jag ska självklart fortsätta att förse er med diverse inlägg om juridik.

Slutspurten!!!

 

Ja då var tiden kommen för den där härliga slutspurten. Slutspurten av, i mitt fall, examensarbetet. Anledningen till att jag startade upp den här bloggen i februari var ju för att ha det som mitt examensarbete och slutarbete på min utbildning till Paralegal under våren. Det har varit ett roligt examensarbete att försöka skriva intressanta saker från juridikens värld som vem som helst kan ta del av. Tittar man på antalet som varit inne och läst olika inlägg tycker jag att man kan se att det finns något slags intresse. Min tanke är att fortsätta driva bloggen även efter att examensarbetet nu tar slut.

Just för tillfället skiner solen utanför mitt fönster men jag sitter inne vid köksbordet och skriver frenetiskt på min examensrapport. Självklart måste ett examensarbete både rapporteras och analyseras och lämnas in till skolan för att bedömas. Det är bara det sista kvar på min rapportskrivning men det är också den som tar längst tid. Det där att knyta ihop säcken är inte alltid det enklaste.

Statistiken för bloggen kommer läsas av senare i eftermiddag så än så länge finns det möjlighet att få ytterligare någon sidvy på något av mina inlägg. Kanske förändras topplistan på de fem mest lästa inläggen. Än så länge toppas listan av inlägget från den 24 mars när jag firade en månad med bloggen. Det inlägget delade jag på min Facebooksida som sedan delades vidare av tre kompisar. Där ser man effekten av spridning via sociala medier.

Tio veckors bloggande och 44 stycken inlägg blev det som ska rapporteras i alla fall. Hoppas att du som läser detta även följer med mig fortsättningsvis.

Så länge; Ta hand om er och glöm inte bort att juridiken finns med oss mest överallt.

Svar på fråga om Kärlek, samboskap och döden

 

 

Fredagen den 17 april skrev jag ett inlägg om Kärlek, samboskap och döden. Det kom en fråga till det inlägget som tog lång tid att besvara. Jag tänkte presentera svaret även för er andra som inte har läst det.

 

Fråga:

Om ett sambopar skaffar barn tillsammans, men inte skriver testamente mellan sig är det väl barnen som ärver föräldern rakt av om den ena går bort?

Hur går man tillväga om man då äger en fastighet eller bostadsrätt men inte skrivit något? Kan barnen ta över de lån på boendet som den döde föräldern hade? Eller måste den kvarlevande sälja bostaden för att ge barnen halva egendomen direkt

 

Svar:

Det var en bra och samtidigt svår fråga för mig att besvara. Min kunskap och erfarenhet inom familjerätten är än så länge väldigt begränsad. Mitt råd till alla föräldrar som skaffar gemensamma barn men som inte är gifta, bör gå iväg och diskutera de juridiska frågorna med någon sakkunnig inom familjerätten.

Först kan det sägas att pappan räknas automatiskt som pappa endast om paret är gifta. Om man är sambo måste pappan besöka socialnämnden i mammans hemkommun för att fastställa faderskapet. Detta görs skriftligen med två stycken vittnen som intygar att det är pappan som skrivit på papperet. Socialnämnden ordnar med vittnen.

Sambor har som sagt ingen arvsrätt, vilket skulle innebära att barnet/barnen i detta fall ärver den avlidne sambon enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken. Den efterlevande sambon kan begära bodelning och samboegendomen delas på hälften. Den del som tillhörde den avlidna sambon, såväl samboegendom som "annan" egendom ärvs därmed av dennes bröstarvingar (barn), om inget annat anges i testamente. Även om samboparet inte har skrivit någon mellan sig så kanske den avlidne har skrivit ett testamente där personen vill att någon annan än vare sig sambo eller bröstarvingar ska ärva. Den avlidne sambons bröstarvingar har alltid rätt till laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB, laglotten utgör hälften av den arvslott som barnet skulle ha erhållit.

 

 

En sambo som överlever den andra kan fundera på om det är förmånligare att begära bodelning eller inte. Den efterlevande sambon kan tjäna på en bodelning, om den efterlevande sambon har mindre samboegendom än den avlidne och efter en bodelning enligt sambolagens regler får överta samboegendom från den avlidne partnern. Enligt 16 och 18 §§ sambolagen har den efterlevande sambon förmånen, om personen vill ha en bodelning, rätt att få både bostad och bohag på sin lott, men behöver då kanske utge skifteslikvid till den avlidnes arvingar. Syftet med skifteslikviden att den som får mer tillgångar ska ersätta den som får för lite så att det blir lika.

 

Förrättas ingen bodelning, kommer den avlidne sambons arvingar ärva den samboegendom som den avlidne ägde och den efterlevande sambon behåller den samboegendom som denne äger.

 

Enligt föräldrabalkens regler ska en god man förordnas i en rad situationer där någon inte själv kan tillvarata sin rätt. Om så är fallet i en sådan här situation för era gemensamma barn är jag inte rätt person att svara på.

 

Ett långt svar på en svår fråga. Hoppas att du fick ut något bra av mitt svar även om inget inom juridiken är svart eller vitt.

Sjuk och karens. Vad gäller?

I går natt vaknade jag av illamående. Jag var uppe flera gånger på toaletten och hade antagligen drabbats av någon form av magsjuka. Gårdagen fördrevs därför liggandes i sängen och i soffan. Jag slumrade om vartannat efter total utmattning. Än så länge är jag student och behövde inte fundera på det där med karensdag och sjuklön eftersom det rörde sig om en mycket kort sjukperiod. Är du student och blir så sjuk att du inte alls kan studera kan du ändå behålla ditt studiemedel. Läs mer på Försäkringskassans hemsida. 

 

Men vad gäller egentligen kring sjukdom och karens? Det har på min praktikplats kommit upp frågor om vad som gäller om en anställd blir sjuk eller skadad och går hem en timme före arbetsdagens slut. Räknas hela den dagen som karens, endast sista timmen som karens eller nästkommande dag som karens? 

 

I lagen om sjuklön regleras hur en sjukskriving går till. I 6 § 1 st. 1p står det att det inte utgår någon lön för den första sjukdagen, alltså karensdagen. Lagen tar inte upp något om en procentuell karens t.ex. att jobbar man sju av åtta timmar får man en timme karens. Procentuella karenser är oftast reglerade i kollektivavtal eller i en policy på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren sedan tidigare agerat på ett visst sätt angående karensregler kan det anses ha blivit norm på arbetsplatsen. Har man inte ett kollektivavtal, eller en sådan policy så gäller inte de reglerna. Det innebär alltså att vissa arbetstagare kan ha arbetat sju av åtta timmar men ändå få hela dagen som karens.

 

 

En sjuklöneperiod omfattar den första dagen då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. Den första dagen i sjuklöneperioden är karensdag då någon sjuklön inte betalas, därefter betalas sjuklön.

 

Är du osäker på vad som gäller på din arbetsplats eller i din bransch? Kolla upp kollektivavtalet eller fråga din arbetsgivare om det finns någon policy på arbetsplatsen.

 

Tidsoptimist

Jag har många nyårsaftnar avlagt ett inofficiellt nyårslöfte om att jag måste bli bättre på att komma i tid. Det gäller både till jobbet och i möte med andra människor. Jag har aldrig förstått mig på människor som älskar att vara på jobbet en halvtimme tidigare för att ta en kopp kaffe eller snacka med kollegor. Jag har alltid varit den personen som sladdat in några få sekunder innan utsatt tid. Några gånger även efter. Det värsta är arbetsplaster som har en stämpelklocka. Det var alltid lika jobbigt när man såg att klockan var 10.01 när man har arbetstid kl. 10.00. I bland tycker jag dock att minuter hit och dit känns onödigt. Så länge jag utför mitt arbete, om det nu gäller min arbetsplats, så spelar väl en minut mindre roll. Dessutom är jag inte den som alltid vill stämpla ut exakt när jag slutar så någonstans tar jag väl ikapp tiden efter jobbet.

Jag är och kommer nog alltid att vara tidsoptimist och trots nyårslöften så har den endast blivit en liten förbättring. Jag vet inte vad som krävs för att jag ska bli nästintill hundraprocentig. Att bli försenad till ett möte med en kund kan bli kostsamt om kunden ifråga värdesätter det viktiga med att komma i tid. Förseningar till läkare, tandläkare, optiker m.m. kan innebära en kortare behandlingstid men full betalning eller utebliven undersökning med full betalning. Men vad gäller om du blir försenad på ditt arbete?

Man kan säga att sen ankomst är en mindre allvarlig form av olovlig frånvaro. Om det är ok eller inte att komma försent får du reda på genom din arbetsgivare. Kommer du försent ett flertal gånger men inte får någon tillsägelse kan detta räknas som en accepterad företagskultur. Om du är arbetsgivare och inte kan acceptera att dina anställda kommer efter arbetsdagens början måste du säga till den eller de personer som det berör. En arbetstagare kan inte bli föremål för en eventuell uppsägning pga. sen ankomst förrän efter det att det upprepats ett flertal gånger och att denna upprepning har skett trots att arbetsgivaren gett varningar eller tillrättavisningar.

Två månader med bloggen

 

Om jag tyckte att första månaden gick fort så har andra månaden gått ännu fortare. Och här sitter jag nu och skriver febrilt på min examensrapport.
Frågan löd: kan man blogga om juridik?
Jag har inte kommit fram till analysen än i mitt arbete men svaret än så länge är: JA det kan man.

Antalet sidvyer har ökat under andra månaden och människor i min närhet säger att det har varit mycket matnyttiga inlägg. Min förhoppning är att alla som har varit inne på min blogg har hittat något intressant. Hur mycket min blogg har spridit sig vet jag inte men att det har varit människor inne från både USA, Tyskland och Portugal vet jag i alla fall. Slumpen antagligen men ändå lite roligt. 

I min examensrapport har jag skrivit lite allmänt om Internet, sociala medier och statistik i ämnet som jag tänkte delge även er andra:

Antalet Internetanvändare ökar hela tiden runtom i världen och under 2013 använde cirka 39 procent av världens befolkning Internet. Det motsvarar 2,7 miljarder Internetanvändare. Dessa siffror kommer från ITU, International Telecommunications Union.

Nordicom är Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning och lämnar årligen ut Mediebarometern som är en rapport om Internetanvändningen i Sverige. Enligt rapporten använde 81 % av befolkningen internet en genomsnittlig dag under 2014. Detta var en ökning med 4 % jämfört med 2013. 48 % använde sociala medier en genomsnittlig dag vilket är samma som året innan. Det är något fler kvinnor, 50 %, som använder sociala medier medan det är 46 % av männen som använder det.

Högst användare är det på kvällen mellan klockan 19-22 då 38 % använder sig av Internet. Detta är dock en marginell skillnad mot 37 % som använder Internet mellan klockan 12-17 och 35 % som använder Internet mellan klockan 17-19.

Att nätet och alla dess aktiviteter används av en stor massa är ju ett som är säkert i alla fall.

Svar på fråga om samboskap och separation

Torsdagen den 16 april skrev jag ett inlägg om Kärlek, samboskap och separation. Det kom en fråga till det inlägget som jag tänkte presentera även för er andra som inte har läst det.

Fråga:

Hur går man till väga om man har gemensamma barn och äger en bostad?
Om båda vill behålla bostaden, är det någon som har större rätt till den eller skall man dra lott typ?

Svar:

Huvudregeln säger att det är den sambon som "bäst behöver bostaden eller bohaget" som ska få egendomen. Personen blir dock skyldig att utge motsvarande kompensation. Om samborna inte kommer överens avgör en domstol vem av parterna som har störst behov av bostaden. Man får alltså vända sig till tingsrätten för att få en bodelningsförrättare utsedd.

Sen vill jag även poängtera att hamnar man i en tvist så är det en god idé att vända sig till en juridisk kunnig person inom familjerätten som kan hjälpa till att svara på frågor som dyker upp samt ser till att allt sker som det ska.

Kärlek, samboskap och döden

Tyvärr kan ett samboförhållandet även ta slut på grund av att någon går bort. Då kan det vara viktigt att samboparet hade sett över den juridiska delen. Annars kan det ofta resultera i tråkigheter mellan den kvarvarande partnern och den avlidnes familj.

Man ärver inte varandra i ett samboförhållande om de inte har skrivit testamente. Avlider den ena sambon är det endast den efterlevande sambon som kan kräva bodelning enligt sambolagen. Den avlidnes arvingar har alltså ingen rätt att göra detta på egen hand. En sådan begäran måste senast framföras när man utför bouppteckningen. Det finns en skyddsregel i 18 § sambolagen för den efterlevande sambon. Den personen har alltid rätt att erhålla samboegendom till ett sammanlagt nettovärde om två basbelopp. Om man som sambo äger minst samboegendom vid tiden för dödsfallet kan en bodelning vara den enda möjligheten att jämna ut egendomsförhållandena. När en efterlevande sambo begär bodelning kommer denne att undanta hälften av värdet på bostad och bohag innan resterande kvarlåtenskap fördelas till arvingar.

I många fall är det bra att ta kontakt med en juridisk sakkunnig i dessa frågor. Det bästa är såklart att man som sambopar faktiskt diskuterar igenom hur man önskar ha det ifall det skulle vara så att någon hastigt går bort. Att skriva ett testamente är en god idé.

Ett tråkigt fall som blivit uppmärksammat är författaren Stieg Larssons samboskap med livskamraten i 32 år, Eva Gabrielsson. De hade aldrig skrivit något testamente så när Stieg hastigt gick bort 2004 ärvde Stiegs far och bror det mesta. En tvist uppstod därefter om rättigheter till bokmanus och annat. Läs här en artikel från Svenska Dagbladet 2007 i ämnet.

Tänk efter innan det är för sent. Tyvärr vet vi ju aldrig vad livet vill med oss. Därför är det bra att ha en öppen dialog med sina nära och kära och vara förbered på oförutsedda händelser.

 

 

Kärlek, samboskap och separation

 

Kärleken som var så fantastisk gjorde att ni flyttade ihop och ingick ett samboskap. Ni valde då att köpa en gemensam lägenhet eller kanske ett hus och ni har även hunnit med att köpa lite gemensamma möbler till ert gemensamma boende. Så har ni tyvärr kommit till den dagen när det inte funkar längre. Vad händer nu med era gemensamma saker? Och hur gör ni med lägenheten eller huset, måste ni sälja det?

 

Samboförhållandet har upphört och den egendom som ska bli föremål för bodelning enligt sambolagen är endast bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning. Bodelning enligt sambolagen följer principerna för bodelningen vid äktenskapsskillnad, sambornas andelar i boet ska beräknas och skulderna ska täckas. Det finns en jämkningsregel som gör att om det skulle vara oskäligt att göra en vanlig hälftendelning av samboegendomen så ska man inte göra detta. Vill ni inte att sambolagens regler om bodelning ska tillämpas kan detta ske genom ett överenskommet avtal. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av bägge parter men registreras inte någonstans.

Bodelning innebär alltså att bostadsrätten eller huset som har köpts samt möbler och saker i bostaden som köpts efter samboskapets ingående ska delas upp. All annan egendom faller utanför sambolagens bodelning. Det är inte obligatoriskt att göra bodelning efter att samboskapet har upphört. Bodelning sker bara om någon av parterna begär det. Varje part har ett år på sig att begära att en bodelning ska ske efter det att samboförhållandet tog slut. 

Om inget avtal finns ska den av er som har störst behov av att behålla bostaden få göra det samt bohaget. Detta ska i sådana fall ske mot avräkning för värdet av egendomen om det i övrigt är skäligt. Den som inte får bostad eller bohag har alltså rätt till ersättning från den andra sambon.

Förhoppningsvis kan samboparet som väljer att gå skilda vägar lösa situationen på bästa sätt för bägge parter så att båda blir nöjda. Det är inte fel att anlita en juridisk kunnig person om ni har gemensam samboegendom till ett högt värde. Har ni däremot en hyresrätt och tillsammans har köpt en soffa och ett bord är det enklare att lösa detta på egen hand.

 

Vad innebär ett samboförhållande?

 

Du och din flickvän/pojkvän har bestämt att ta ert förhållande till nästa nivå. Att släpa på väskor hit och dit har blivit för jobbigt och ni har nu bestämt er för att ni ska flytta ihop och bli sambos. Ni funderar på att skaffa eller köpa en lägenhet eller något gemensamt boende. Men vad innebär egentligen ett samboförhållande och vad har ni för rättigheter och skyldigheter om förhållandet av någon anledning tar slut? För det första måste vi förtydliga vad som menas med ett samboförhållande.
 
Ett samboförhållande ingås genom att två personer flyttar ihop och lever i ett parförhållande och detta sker formlöst. Sambolagen är könsneutral så lagen gäller för alla sambopar. Personerna i samboförhållandet får dock inte vara gifta på varsitt håll och ni kan inte vara fler än två stycken i ett samboförhållande.

I bland kan det föreligga tveksamheter ifall ett samboförhållande faktiskt existerar eftersom de inte registreras i något offentligt register. I förarbetena till sambolagen anger lagstiftaren att ett samboförhållande bör ha pågått under en viss tid för att kallas ett samboförhållande och de anger sex månader som ett riktmärke. Om avsikten var att samboförhållandet skulle vara varaktigt ska man dock inte tolka sex månaders rekommendationen för noga. Om ett samboförhållande har förelegat eller inte avgörs med hänsyn till alla omständigheter i det aktuella fallet. Oftast brukar den frågeställningen bara uppkomma om det har uppstått en tvist mellan de aktuella personerna. Ett samboskap kan bland annat upphöra om paret ingår äktenskap, om de flyttar isär eller om någon avlider.

I morgon får du reda på vad som händer om ni väljer att avsluta samboförhållandet genom att ni ska flytta isär.

 

KÄRLEK!

 

Kärlek är något alldeles fantastiskt. När man träffar den där människan som gör att man blir alldeles pirrig i kroppen, får lite lätt handsvett och när man bara längtar tills man ses nästa gång. Den känslan är underbar. Ibland håller kärleken tyvärr inte, utan tar slut efter ett tag. För andra håller den längre och det är dags att ta nästa steg i relationen. Oftast handlar det steget om samboskap. När allt är så fantastiskt och man svävar på dem rosa molnen så är det lätt att bli blind för de juridiska frågorna. Allt är ju så fantastiskt bra och kommer såklart alltid vara så fantastiskt bra mellan er två. Eller kommer det verkligen det? Det vet man aldrig i förväg och förhoppningsvis kommer ni leva lyckliga i alla år framöver. I bland slutar det dock i tråkigheter och det är då det var viktigt att ni faktiskt diskuterade de där juridiska frågorna redan från början.   

 

Det finns två sätt för ett förhållande att ta slut på, separation eller att en part avlider. Vad gäller om ni då till exempel har köpt en gemensam lägenhet och gemensamma möbler? Det tänkte jag berätta i de kommande inläggen så häng med.

Att köra bil dagen efter

I dag är det söndag och många av er därute ligger säkert på soffan och tar det lugnt och återhämtar er efter gårdagen. Helg brukar innebära festigheter av olika slag. Kanske var ni på en födelsedagsfest, ett bröllop, en middag i goda vänners lag eller så satt ni kanske hemma och tog ett gott vin till maten. En del av er dricker ingen alkohol alls men kanske dansade så mycket att ni behöver återhämtning i vilket fall. Att vara på fest där man ska dricka alkohol brukar innebära att man cyklar, tar buss eller taxi, eller låter någon i gänget vara nykter så att den personen kan köra hem. Många är säkert duktiga på att ta ansvar för kvällen eller nattens hemfärd och låter därmed bilnycklarna ligga. Men hur är det egentligen att köra bil dagen efter? När är det ok att ta bilnycklarna och sätta sig bakom ratten efter det att man har druckit alkohol?

 

 

 

 

Det beror såklart på hur mycket alkoholkonsumtion man intog dagen före och sen beror det på personens förbränning av alkohol. Vi är alla olika. Vissa förbränner snabbare än andra. En del känner sig nyktra långt innan de faktiskt är det.  Andra känner sig berusade på ett glas vin. Nu har Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd i ett mål som handlar om ett fall där en 61-årig man dömts till två månaders fängelse för grovt rattfylleri.

Mannen hade med en promillehalt på 3,0 kört bil på en riksväg i Arvika. Mannen erkände gärningen. Han hade känt sig nykter vid körningen vilket skedde dagen efter en födelsedagsfest. I Värmlands tingsrätt dömdes han till en månads fängelse. Målet gick vidare till Hovrätten för Västra Sverige som skärpte straffet till två månaders fängelse. Hovrätten ansåg att 61-åringen hade kört en inte helt obetydlig körsträcka och mannens förmågan att köra trafiksäkert på denna sträcka försämrades på grund av den höga alkoholkoncentrationen.  

Det var mannens försvarare som överklagade domen till Högsta domstolen och menade att det var obefogat att skärpa påföljden utifrån promillehalten och att påföljden inte var densamma som i flera liknande rattfyllerifall. I de andra fallen valde hovrätterna en månads fängelse som påföljd.

Ännu ett intressant fall att följa för att se Högsta domstolens syn på saken. Att känna sig nykter och sedan ha 3,0 promille är skrämmande tycker jag. Men det visar samtidigt att alla människor är olika och hanterar alkohol på olika sätt. Det bästa är kanske ändå att låta bilnycklarna ligga dagen efter en rejäl fest. Det är inte bara alkohol utan även trötthet som kan göra att koncentrationen inte är som den ska. Behöver man ta sig någonstans kanske man kan välja cykeln eller bussen istället. Vi får inte bara tänka på oss själva och våra behov utan på alla andra som kan tänkas komma i vägen för oss och våra beslut. Tänk om ett dåligt beslut innebär en tragisk olycka, då hade vi nog aldrig kunnat förlåta oss själva. Eller vad tror du?!

Att hjälpa eller inte hjälpa, det är frågan!

 

 

Mitt motto i livet är att alltid kunna hjälpa till när jag kan. Jag ger aldrig pengar i insamlingsbössor men så långt som det är möjligt försöker jag att hjälpa till utan att pengar är inblandade. Genom livet har jag hjälpt vänner som har flyttat, jag har ställt upp på flera arbetsgivare som har haft akut brist på personal, jag har kört bekanta i min bil till olika ställen, jag har svarat på undersökningar via telefon, jag har hjälpt familj och vänner på fester och kalas, jag har svarat på enkäter på mejl , jag hjälpte gamla i hemtjänsten med sådant som vi egentligen inte skulle hjälpa till med och jag har hjälp turister som frågat efter diverse saker. Att hjälpa sina medmänniskor tycker jag är fantastiskt.

 

Dessutom så är det ju faktiskt så att det ibland är jag själv som behöver hjälp. Vad vore världen om vi människor inte hade hjälpt till om någon frågade? Inte speciellt rolig om du frågar mig och även desto svårare. Det är av den anledningen som jag blir så ledsen när jag idag läste en artikel på DN som handlade just om det faktum att någon frågade efter hjälp och snälla personer hjälpte till. Men skulle de verkligen ha gjort det??

 

Artikeln handlade om en man som låtsades behöva hjälp med vägen. Han frågade äldre personer och när de ville hjälpa honom vecklade han ut en karta. Samtidigt som han hade kartan utvikt och de äldre personerna försökte visa vägen passade tjuven på att ta deras värdesaker. En av de drabbade var en 80-årig man med rullator. Nu åtalas mannen i fråga för sju grova stölder. Läs hela artikeln.

 

Tyvärr har samhället utvecklats i helt fel riktning. Tyvärr blir jag mer och mer misstänksam mot mina medmänniskor. Tyvärr tittar jag snett på allt fler som frågar efter hjälp. Tyvärr drabbas framförallt äldre som inte kan försvara sig. Tyvärr vet jag inte vad man ska göra åt det. Tyvärr tror jag det kommer bli än värre. Vad tror du?



Riksåklagaren överklagar dom om rån till Högsta domstolen

Läste på Åklagarmyndighetens hemsida att Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva ett mål som handlar om ett rån mot en äldre kvinna i hennes hem. Kvinnan blev rånad i sin bostad av två personer och blev av med klockor, smycken och en dator. Personerna hade vid rånet tejpat över kvinnans mun, näsa och hals med silvertejp. De hade även tejpat ihop hennes handleder, lår och anklar. Efter rånet lämnade de två personerna kvinnan liggandes på golvet och hon hade både svårt att andas och att komma loss. Riksåklagaren yrkar att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och vill att Högsta domstolen ska pröva om rånet ska bedömas som grovt rån.

 

I tingsrätten blev domen grovt rån medan hovrätten bedömde gärningarna som rån av normalgraden. Personerna blev dömda  av hovrätten för rånet samt för annan form av brottslighet där den ena fick tre år och den andra fick tre år och fyra månader. Riksåklagaren vill att de tilltalade ska dömas för grovt rån och att fängelsestraffen ska bli väsentligt längre. Fängelse i fyra år är minimistraffet för grovt rån i Sverige. Riksåklagaren menar att det är angeläget att praxis utvecklas på området när det gäller äldre försvarslösa personer som rånas i hemmet och vill att Högsta domstolen preciserar vad som ska bedömas som grovt rån.

Riksåklagaren är chef för Åklagarmyndigheten och är Sveriges högsta åklagare och enda allmänna åklagare i Högsta domstolen. Den nuvarande riksåklagaren heter Anders Perklev.

 

 

Dags att ansöka till Paralegalutbildningar till hösten 2015

 

 

 

Går du i tankarna att studera vidare till Paralegal - juridisk assistent där du får möjligheten att grotta ner dig i en massa härlig juridisk litteratur? Då är det hög tid att bestämma sig och börja skriva på en ansökan.

 

Som jag berättade i något av mina första inlägg, var det en i min familj som hittade utbildningen till paralegal i Malmö. Jag fick telefonsamtalet sent den 13 maj och ansökan skulle vara inne den 15 maj med vanlig hederlig postgång. Det var bara att ta fram datorn  och skriva en personlig ansökan trots att klockan var närmare elva på kvällen. Utöver en skriftlig ansökan var det även gymnasiebetyg och dokument på arbetslivserfarenheter som skulle skickas med som jag fick förbereda och kopiera dagen efter. Ansökan kom i vilket fall in i tid och jag blev kallad till intervju och fick sedan under sommaren det härliga beskedet att jag kom in på utbildningen. Och här sitter jag snart två år senare och gör min sista termin, praktiserar på en advokatbyrå, bloggar om juridik som mitt examensarbete och ser positivt på framtiden för mitt yrke.

 

Är du intresserad av utbildningen i Stockholm så är det Påhlmans Handelsinstitut som driver utbildningen. Den startar den 25 augusti 2015 och sista ansökningsdag är den 24 april. Läs mer om deras utbildning här.

 

I Göteborg drivs utbildningen av Göteborgs stad. Deras utbildning startar den 31 augusti och ansökan ska vara inne senast den 15 april. Mer information om utbildningen i Göteborg.

 

Även Malmö kommer utbilda nya paralegals med start under hösten 2015. Det är Nordic Business Institute/Handelsakademin som ansvarar för utbildningen i Malmö. Sista ansökningsdag är den 15 maj. Läs mer om utbildningen i Malmö här.

 

En ny utbildning till Paralegal/Kvalificerad juridisk handläggare finns till hösten 2015 i Sundsvall. Utbildningen genomförs av Yh Mitt, Sundsvallsregionens yrkeshögskola. Sista ansökningsdag för den utbildningen är den 31 maj. Mer information. 

 

 



För smala modeller förbjuds i Frankrike

 

Annandag påsk är här och Skåne har bjudit på underbart påskväder. Hoppas ni andra runtomkring i landet också har fått ta del av solens strålar. Jag har haft en härlig påsk med sovmorgon, sill, ägg, premiärgrillning och såklart påskgodis. Undras varifrån traditionen att äta massa godis under påsken egentligen kommer ifrån?! Någon som vet?

 

På tal om att påsken är en stor högtid vad gäller både mat men framförallt mycket godis gjorde det extra kul att i fredags läsa en artikel på Aftonbladet från modevärlden. Frankrike har nämligen röstat igenom en lagändring som gör det förbjudet för modehus och agenturer att anlita för smala modeller. Förslaget har lagts fram för att bekämpa anorexia och de som bryter mot förbudet kan dömas till 6 månaders fängelse och böter upp till 75 000 euro. Det verkar som om flera länder redan har liknande lagar. Vad lagändringen i modelandet Frankrike kommer innebära för övriga branschen ska bli spännande att se. Det verkar onekligen som om vi ändå går mot en något sundare bild av människan vilken känns fantastiskt och inte en dag försent. Tänk vad juridiken finns med överallt och tänk vad lagar kan göra för att förändra. Det handlar bara om att rätt förslag röstas igenom. Det kan i och för sig vara lättare sagt än gjort eftersom vi alla tycker olika. Läs hela artikeln på Aftonbladet. 

Är skärtorsdagen röd dag?

 

 

Vilka dagar som är allmänna helgdagar, röda dagar i almanackan, i Sverige regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Utöver alla söndagar så räknas också nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelfärdsdag, pingstdagen, nationaldagen, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul. Skärtorsdagen är således inte en röd dag.

 

Men vad finns det för regler för arbetsplasterna en sån här dag före allmän helgdag?

 

Arbetstagare är inte per automatik lediga utan det beror på arbetsgivaren. Det finns inga generella regler kring detta. Oftast regleras det i kollektivavtal vad som gäller om du är ledig, slutar tidigare eller om du arbetar heldag. Om det inte finns reglerat i något kollektivavtal är det arbetsgivarens policy och riktlinjer som man går efter. Inom staten är det vanligt att man arbetar halv dag för en helgdag. En del arbetsplaster arbetar 6 timmar före allmänna helgdagar och en del får helt enkelt arbeta heldag och blir lediga först imorgon.

 

Oavsett så önskar jag alla en riktigt GLAD PÅSK!

April april din dumma sill...

 

Idag är det den 1 april även om vädret utanför mitt fönster visar på något helt annat än vårkänslor. Påsken närmar sig med stormsteg och många av oss längtar efter några lediga dagar. En dag som denna är det helt ok att skämta aprilskämt. Jag har läst om allt möjligt, bland annat om att Vasaloppet skulle få OS-status, att ICA skulle börja sälja gin, att KENT skulle köpa upp Spotify och att ett elfel på Skansen gör att det springer runt massa djur i det fria i Stockholmsområdet. Jag tänkte av den anledningen inte skriva något idag så slipper du fundera på om det jag skriver är ett aprilskämt eller inte. Jag lämnar er härmed med ett ordspråk istället. Värt att tänka på.

 

 

Pessimisten klagar på blåsten;

optimisten väntar på att den ska dra förbi;

realisten hissar segel.

 

                          William Arthur Ward

 

 



Semesterfrågor

 

Måndagen den 2 mars skrev jag ett inlägg om att det var tid för att planera semestern. Jag har i efterhand fått en fråga till det inlägget som jag tänkte presentera även för er andra som inte har läst det. Jag har även förtydligat svaret till viss del.

 

Fråga:

Vad gäller om medarbetaren inte lämnat in sina önskemål inom utsatt tid? Kan AG då fördela ut semester som det passar verksamheten?

Och kan arbetsgivaren tvinga en MB att ta semester även om denna inte vill, utan kanske hellre vill spara sina veckor?

 

Svar:
Arbetsgivaren har alltid sista ordet vad gäller utläggning av semester så länge den anställde får minst 4 veckors sammanhängande semester under juni-aug (om arbetstagaren önskar detta) om inget annat framgår av kollektivavtal eller andra avtal. Detta gäller oavsett om den anställde hunnit önska semester eller inte. Det viktiga är dock att en arbetsgivare har förhandlat om huvudsemestern.

En anställd behöver inte ta ut sin semester under sommaren utan kan spara sina dagar om detta är ok med arbetsgivaren. En arbetstagare får spara de betalda semesterdagarna 21-25 till ett annat år men måste då meddela arbetsgivaren om detta, vilket oftast ska ske vid huvudsemestern. Semester som inte plockas ut vid huvudsemestern ska bestämmas efter samrådan parterna emellan. Kommer man inte överens bestämmer arbetsgivaren. Arbetsgivaren måste då meddela den anställde senast 2 månader före semestern. Det betyder alltså att om arbetstagaren inte vill plocka ut sin semester under sommaren men arbetsgivaren vill detta är det arbetsgivaren som bestämmer, så länge arbetsgivaren uppnått sin förhandlingsskyldighet i medbestämmandelagen. Arbetstagaren har dock rätt att avstå från att ta ut obetalda semesterdagar.

Lönetvist del 2

I lagen om medbestämmande i arbetslivet finns det alltså särskilda regler om hur man ska lösa tvister gällande arbetsskyldigheten. I 35 § står det skrivet om tvister angående lön eller annan ersättning. Syftet med dessa regler är att så snabbt det är möjligt kunna lösa tvisten. Paragrafen innebär att det är arbetsgivaren som måste vara aktiv för att tvisten ska lösas och inte arbetstagaren.

35 § Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är
bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan
ersättning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att
omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid
förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Underlåter
arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt
avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt
arbetstagarorganisationens mening, om kravet ej är oskäligt. Lag (1977:532). 

Det är alltså arbetsgivaren som omedelbart måste begära förhandling i tvistefrågan. Kommer parterna inte överens vid denna förhandling ska arbetsgivaren väcka talan vid domstol inom tio dagar. Arbetsgivaren kan vara bunden av ett kollektivavtal som säger att det ska vara både lokal och central tvisteförhandling. Då förhandlar arbetsgivaren först med den lokala fackorganisationen och om de inte kommer överens ska arbetsgivaren inom tio dagar begära förhandling med den centrala fackorganisationen. Arbetsgivaren kan bli skyldig att utge ersättning om han underlåter att begära förhandling eller väcka talan i domstol enligt paragrafen.

Jag själv var med om en arbetsgivare som inte betalade ut rätt semesterersättning till mig när jag slutade en anställning. Min arbetsgivare var dock inte ansluten till något kollektivavtal så jag och min fackförening fick förhandla på andra villkor. Den historien kan jag berätta för er vid ett annat tillfälle.