Mitt motto i livet är att alltid kunna hjälpa till när jag kan. Jag ger aldrig pengar i insamlingsbössor men så långt som det är möjligt försöker jag att hjälpa till utan att pengar är inblandade. Genom livet har jag hjälpt vänner som har flyttat, jag har ställt upp på flera arbetsgivare som har haft akut brist på personal, jag har kört bekanta i min bil till olika ställen, jag har svarat på undersökningar via telefon, jag har hjälpt familj och vänner på fester och kalas, jag har svarat på enkäter på mejl , jag hjälpte gamla i hemtjänsten med sådant som vi egentligen inte skulle hjälpa till med och jag har hjälp turister som frågat efter diverse saker. Att hjälpa sina medmänniskor tycker jag är fantastiskt.
Dessutom så är det ju faktiskt så att det ibland är jag själv som behöver hjälp. Vad vore världen om vi människor inte hade hjälpt till om någon frågade? Inte speciellt rolig om du frågar mig och även desto svårare. Det är av den anledningen som jag blir så ledsen när jag idag läste en artikel på DN som handlade just om det faktum att någon frågade efter hjälp och snälla personer hjälpte till. Men skulle de verkligen ha gjort det??
Artikeln handlade om en man som låtsades behöva hjälp med vägen. Han frågade äldre personer och när de ville hjälpa honom vecklade han ut en karta. Samtidigt som han hade kartan utvikt och de äldre personerna försökte visa vägen passade tjuven på att ta deras värdesaker. En av de drabbade var en 80-årig man med rullator. Nu åtalas mannen i fråga för sju grova stölder. Läs hela artikeln.
Tyvärr har samhället utvecklats i helt fel riktning. Tyvärr blir jag mer och mer misstänksam mot mina medmänniskor. Tyvärr tittar jag snett på allt fler som frågar efter hjälp. Tyvärr drabbas framförallt äldre som inte kan försvara sig. Tyvärr vet jag inte vad man ska göra åt det. Tyvärr tror jag det kommer bli än värre. Vad tror du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar