Semesterfrågor

 

Måndagen den 2 mars skrev jag ett inlägg om att det var tid för att planera semestern. Jag har i efterhand fått en fråga till det inlägget som jag tänkte presentera även för er andra som inte har läst det. Jag har även förtydligat svaret till viss del.

 

Fråga:

Vad gäller om medarbetaren inte lämnat in sina önskemål inom utsatt tid? Kan AG då fördela ut semester som det passar verksamheten?

Och kan arbetsgivaren tvinga en MB att ta semester även om denna inte vill, utan kanske hellre vill spara sina veckor?

 

Svar:
Arbetsgivaren har alltid sista ordet vad gäller utläggning av semester så länge den anställde får minst 4 veckors sammanhängande semester under juni-aug (om arbetstagaren önskar detta) om inget annat framgår av kollektivavtal eller andra avtal. Detta gäller oavsett om den anställde hunnit önska semester eller inte. Det viktiga är dock att en arbetsgivare har förhandlat om huvudsemestern.

En anställd behöver inte ta ut sin semester under sommaren utan kan spara sina dagar om detta är ok med arbetsgivaren. En arbetstagare får spara de betalda semesterdagarna 21-25 till ett annat år men måste då meddela arbetsgivaren om detta, vilket oftast ska ske vid huvudsemestern. Semester som inte plockas ut vid huvudsemestern ska bestämmas efter samrådan parterna emellan. Kommer man inte överens bestämmer arbetsgivaren. Arbetsgivaren måste då meddela den anställde senast 2 månader före semestern. Det betyder alltså att om arbetstagaren inte vill plocka ut sin semester under sommaren men arbetsgivaren vill detta är det arbetsgivaren som bestämmer, så länge arbetsgivaren uppnått sin förhandlingsskyldighet i medbestämmandelagen. Arbetstagaren har dock rätt att avstå från att ta ut obetalda semesterdagar.

Lönetvist del 2

I lagen om medbestämmande i arbetslivet finns det alltså särskilda regler om hur man ska lösa tvister gällande arbetsskyldigheten. I 35 § står det skrivet om tvister angående lön eller annan ersättning. Syftet med dessa regler är att så snabbt det är möjligt kunna lösa tvisten. Paragrafen innebär att det är arbetsgivaren som måste vara aktiv för att tvisten ska lösas och inte arbetstagaren.

35 § Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är
bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan
ersättning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att
omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid
förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Underlåter
arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt
avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt
arbetstagarorganisationens mening, om kravet ej är oskäligt. Lag (1977:532). 

Det är alltså arbetsgivaren som omedelbart måste begära förhandling i tvistefrågan. Kommer parterna inte överens vid denna förhandling ska arbetsgivaren väcka talan vid domstol inom tio dagar. Arbetsgivaren kan vara bunden av ett kollektivavtal som säger att det ska vara både lokal och central tvisteförhandling. Då förhandlar arbetsgivaren först med den lokala fackorganisationen och om de inte kommer överens ska arbetsgivaren inom tio dagar begära förhandling med den centrala fackorganisationen. Arbetsgivaren kan bli skyldig att utge ersättning om han underlåter att begära förhandling eller väcka talan i domstol enligt paragrafen.

Jag själv var med om en arbetsgivare som inte betalade ut rätt semesterersättning till mig när jag slutade en anställning. Min arbetsgivare var dock inte ansluten till något kollektivavtal så jag och min fackförening fick förhandla på andra villkor. Den historien kan jag berätta för er vid ett annat tillfälle.

Vad innebär en lönetvist?

 

  

I veckan skrev jag om den fantastiska dagen, den 25:e i månaden, när många av oss i Sverige får in pengar på kontot genom lön. Du som arbetstagare har gjort ditt åtagande under månaden och utfört en arbetsprestation. För detta har din arbetsgivare gått med på att betala ut en lön. Ibland kan det dock uppstå tvist om lönen. En lönetvist eller en rättstvist uppstår när arbetsgivaren och arbetstagaren tvistar om den rätta innebörden av en lag eller avtalsregel. Om tvisten istället rör sig om att du som arbetstagare anser att du ska ha högre lön i framtiden rör det sig i stället om en intressetvist vilket är något helt annat. Tvisten ska handla om ett krav på lönen eller annan ersättning som grundas på avtal eller lag. Det kan bland annat vara om du anser att arbetsgivaren har betalat ut för låg övertidsersättning enlig gällande kollektivavtal, uppsägningslön enligt anställningsskyddslagen eller rätt semesterlön enligt semesterlagen.

 

Regler kring hur dessa tvister ska lösas finns i medbestämmandelagen. En förutsättning för att dessa regler ska gälla är att det ska ha uppkommit en tvist mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation som är knutna till samma kollektivavtal. Tvisten måste dessutom gälla en arbetstagare som är medlem i den fackliga organisationen. Reglerna i medbestämmandelagen gäller alltså inte för dig som inte är fackligt ansluten eller för dig som är medlem i en annan facklig organisation än den som din arbetsgivare har kollektivavtal med. Mer om medbestämmandelagen i lönetvister imorgon.

Dagen efter löneutbetalningen

 

Det är dagen efter den 25:e då de flesta i Sverige har fått sin löneutbetalning. Det finns inte reglerat  i någon lag vilken dag som lönen ska betalas ut på utan det ska framgå av kollektivavtal samt anställningsavtalet. I lag om anställningsskydd (LAS) står det i 6 c § om vilka uppgifter som arbetstagaren skriftligen ska få information om av arbetsgivaren senast en månad efter det att anställningen har påbörjats. Denna skriftliga information skall bland annat innehålla besked om hur ofta lönen ska betalas ut. 

Om det står att lönen ska betalas ut "senast den 25:e" varje månad, ska arbetsgivaren se till att lönen är utbetald sista bankdagen före helg. Om det istället står "25:e" och den dagen infaller på en söndag eller helgdag, kan utbetalningen ske på måndagen eller närmsta vardag efter helgdag.

Den 25:e och dagen efter den 25:e i månaden är nästan alltid bra dagar. För många innebär detta som sagt att oavsett om man arbetar eller är student så brukar det trilla in lite nya cash på kontot. Finns det ett anställningsavtal mellan två parter innebär detta avtal två huvudsakliga moment. Arbetstagaren har åtagit sig att utföra ett arbete och arbetsgivaren har åtagit sig att betala ersättning för den aktuella arbetsinsatsen. Men om det faller sig så att du som arbetstagare har utfört ditt åtagande men att du inte har fått rätt lön för detta. Då har det uppstått en lönetvist. Detta tänkte jag skriva mer om i ett annat inlägg så håll utkik.

 

Dags för rättegång

Idag inleds rättegången kring de två kaptenerna som står åtalade för brott mot skyddslagen. De har kört genom ett skyddsområde i Stockholms skärgård som tillhör Försvarsmakten enligt en muntlig överenskommelse på 60-talet. Något som Försvarsmakten idag inte vill kännas vid. Läs mer i mitt inlägg från den 4 mars. 

Det ska bli intressant att se hur fallet utvecklas och jag kommer meddela er här på bloggen hur det går.

Annars är det lönedag för många av oss och jag hoppas att du får din lön precis som du ska. Har du en anställning men inte fått något anställningsavtal, ska löneutbetalningar ändå ses som ett bevis på att en anställning faktiskt existerar. Ibland kan det vara bra att veta om du skulle hamna i tvist med din arbetsgivare.  

En månad med bloggen

Tiden går fort. Jättefort. Helt plötsligt har det gått en månad sedan jag startade min blogg som du nu sitter och läser. Kanske har du blivit en trogen läsare av bloggen och då vill jag först säga TACK för att du läser mina inlägg. Jag hoppas att du både tycker att det är intressant och lärorikt. Är du en ny läsare så vill jag hälsa dig VÄLKOMMEN. Välkommen till min värld där jag försöker mig på att blogga om juridik och sådant som kan vara av intresse i vardagen. Jag hoppas att du kommer återvända och bli en trogen läsare du också. 

 

När jag började så visste jag inte vad det innebar att blogga och vad man kunde blogga om. Under den här månaden så har jag lärt mig en del nytt men har fortfarande mycket kvar att lära. Jag funderar ofta på vilka ämnen som är intressanta att blogga om och försöker att få med lite av varje som kan intressera många av er därute. Någon frågade om jag hade blivit känd än och fått frågan om att delta i Let´s Dance. Svaret på den frågan är nej.

Under dagen idag så hade antalet sidvyer passerat 500 sedan jag började. Det är i snitt ca 17 besök per dag. Via mitt googlekonto har det varit ca 1 640 visningar. Det är jättekul att bloggen har spridit sig och jag ska fortsätta skriva intressanta inlägg som så många av er kan ha nytta av. Och är det så att du tycker något av mina inlägg är extra intressanta så får du gärna dela dem vidare så att fler kan ta del av innehållet. Är det något annat du vill lyfta fram får du gärna skriva i kommentarerna.

På återseende!

 

 

Sverige i tvist med EU

Sverige har genom sitt medlemskap i EU hamnat i tvist med EU och vidare hamnat i EU-domstolen flera gånger. Nedan tänkte jag skriva om några fall där Sverige varit i fight med EU.

Direktiv om datalagring

EU-kommissionen la 2005 fram ett förslag om att lagra trafikdata som röstas igenom av Europaparlamentet samma år genom ett datalagringsdirektiv. Ministerrådet röstar ja till detta direktiv under 2006 och direktivet skulle vara infört i alla medlemsländer senast i mitten av september 2007. Sverige fälldes av EU-domstolen i februari 2010 för att inte ha infört direktivet. Efter att riksdagen skjutit upp beslutet genom att V, MP och SD röstat igenom en bordläggning av förslaget som därmed fick vila ett år, införde så äntligen Sverige datalagringsdirektivet i maj 2012. I maj 2013 dömdes Sverige av EU-domstolen att betala böter till EU på 3 miljoner euro. EU-domstolen förklarade dock knappt ett år senare att datalagringsdirektivet var ogiltigt och att det inte längre skulle gälla. Direktivet innehöll nämligen regler för hur persondata skulle lagras och detta var kontroversiellt i flera länder. Böterna som Sverige fick betala för att de var sena med att införa direktivet skulle återbetalas.

 

Direktiv om avloppsrening i tätorter

EU-kommissionen stämde Sverige 2007 för att vi bröt mot EU:s regler om rening av avloppsvatten. Tvisten handlade om hur direktivet skulle tolkas gällande avloppsrening i tätorter. EU-kommissionen menade att Sverige skulle vara tvungna, att vid 141 reningsverk, införa en allmän kväverening. Sverige ansåg dock att vi kunde följa direktivet med andra tekniker. EU-domstolen fick avgöra denna frågan då det är den som har sista ordet när det gäller att tolka EU:s lagstiftning. Jurister på Utrikesdepartementets rättsekretariat sköter målen där Sverige ska uppträda i EU-domstolen.

I det aktuella fallet medgav Sverige att 37 av 141 reningsverk inte klarade de uppställda kraven som fanns i direktivet, men att de övriga gjorde det på olika sätt. EU-domstolen meddelade sin dom i oktober 2009 och gick på Sveriges linje. De höll med om att 37 reningsverk inte klarade av kraven precis som Sverige hade sagt. Annars tyckte EU-domstolen inte att det stämde överens med EU-direktivet, att särskild teknik skulle behövas för kväverening på de andra reningsverken, på det sätt som EU-kommissionen menade. Domen innehöll även beslut om att parterna skulle betala sina egna rättegångskostnader.
 

Direktiv om luftkvalitet

Det finns ett EU-direktiv från 1999 med olika gränsvärlden för hur mycket partiklar, bly och svaveldioxid det får finnas i luften. Direktivet går ut på att alla medlemsländer ska "vidta nödvändiga åtgärder" så att varje land inte överskrider dessa värden och är därmed skyldiga att se till att luften inte innehåller mer smuts än vad som är överenskommet i det aktuella direktivet. Varje land ska dessutom årsvis rapportera överträdelser till EU-kommissionen och i rapporten meddela varför gränsvärdena är överskridna och på vilket sätt landet ska komma till rätta med problemen.

 

Den svenska regeringen fick i början av 2009 ett brev från EU-kommissionen som påpekade att det på vissa ställen i Sverige fanns luft som innehöll för mycket föroreningar enligt de rapporter som Sverige lämnat in. Svaret från regeringen skulle komma in inom 2 månader på denna formella underrättelse. EU-kommissionen var inte nöjd med regeringens svar och lämnade ett motiverat yttrande i oktober 2009. På några stark trafikerade gator i Stockholm, Uppsala, Norrtälje, Södertälje och Göteborg hade luften innehållit för mycket partiklar under ett antal år menade EU-kommissionen. Regeringen förklarade därefter vad som hade gjorts för att minska antalet partiklar, vilket dock inte räckte utan EU-kommissionen väckte talan om fördragsbrott mot Sverige i EU-domstolen i oktober 2010. Kommissionen ville att EU-domstolen skulle avgöra om Sverige hade brutit mot EU-reglerna eftersom de inte ansåg att Sverige följde gränsvärdena.

Tvisten handlade om partiklarna PM10. I det aktuella fallet kommer de här partiklarna från asfalt, bildäck, avgaser men även från damm och sand från snöröjning. EU-domstolens dom mot Sverige kom i maj 2011. Sverige dömdes för att under åren 2005-2007 ha överstigit de gränsvärden som då fanns i Stockholm, Södertälje, Norrtälje och Uppsala samt i Göteborgsområdet för åren 2005-2006.

EU-kommissionen inledde därefter ett nytt ärende mot Sverige i slutet av 2011. Det nya ärendet gällde för perioden 2008-2010 när värdena återigen var överskridna. Detta kan leda till nya stämningar och nya böter. Det största ansvaret ligger nu hos kommuner och länsstyrelser som ska se till att andelen partiklar i luften sjunker även om det är regeringen som har det övergripande ansvaret. EU-kommissionen lär knappast släppa detta ärendet i första taget. 

Vad är EG och vad är EU. Är det samma sak?

  

 

Dagens Europeiska union, EU, har bland annat sin grund i ett europeiskt samarbete mellan sex länder efter andra världskriget med syftet att säkra fredsarbetet genom en gemensam kol- och stålproduktion. Man försökte även upprätta "Europeiska försvarsgemenskapen" och "Europeiska politiska gemenskapen" men misslyckades. Därefter har utveckling dock skett och det sker genom nya fördrag mellan medlemsländerna. En viktig del var Romfördraget som trädde i kraft 1958 med syfte att utveckla det ekonomiska samarbetet med en gemensam marknad för varor. Under de kommande åren bildades flera gemenskaper och samarbeten mellan olika länder. Vid en sammanslagning av tre gemenskaper 1967 fick dessa gemenskaper namnet EG, Europeiska gemenskaperna. Europeiska unionen, EU, upprättades 1993 genom ett nytt fördrag. Därefter var gemenskapen uppdelad på olika avdelningar genom en så kallat trepelarfunktion med både EG-rätt och EU-rätt.  2009 tog man bort pelarsystemet och EG blev enbart EU.

 

Sverige anslöt sig till EG 1995 tillsammans med Finland och Österrike som land nr 13-15. För att kunna bli medlem krävs det bland annat att det är en europeisk stat som ska respektera principerna om frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättstaten. I dag är det 28 medlemsländer och sex länder som kandiderar till EU. Det är ett komplicerat förfarande att bli EU-medlem och det tar lång tid. När det ansökande landet väl uppfyller villkoren för medlemskap måste det införa EU:s lagstiftning på alla områden.

 

Sedan vi i Sverige anslöt oss till EU måste hänsyn tas till det som beslutas inom ramen för EU-samarbetet. Vi kan till exempel inte nöja oss med att beakta vår nationella rätt utan vi måste i hög grad även beakta den så kallade EU-rätten. I en del fall är det EU:s regler som har företräde framför vår egen grundlag. Vissa beslut som fattas av EU är överstatliga beslut som binder samtliga medlemsstater. Mellanstatliga beslut kallas de beslut där EU saknar kompetens att fatta bindande beslut, inom områden som medlemsländerna har bestämt ska fortsätta att utvecklas mot en gemensam hållning. De mellanstatliga besluten innebär att man som medlemsland inte kan bli bunden av ett beslut det satt sig emot, vilket är fallet i de överstatliga besluten.

 

Sverige representeras av regeringen och riksdagen genom att de medverkar på olika sätt och på olika nivåer i samarbetet inom EU. Det är dock regeringen som företräder Sverige i EU, med ansvar inför riksdagen. Vi ska följa EU-rätten som är uppdelad i primärrätten och sekundärrätten. Primärrätten utgörs av fördragen som är den "rättsliga grunden" för länderna i gemenskapen. Sekundärrätten innefattar förordningar, direktiv, beslut, EU-domstolens praxis samt internationella avtal som EU ingår med andra utomstående stater. Man kan säga att sekundärrätten kompletterar och fyller ut fördragen för att i praktiken möjliggöra att samarbetet fungerar effektivt.

 

En förordning kan liknas vid våra nationella lagar. Det innebär att när EU beslutat om en förordning så är den direkt tillämplig i samtliga medlemsländer, bindande och med samma innebörd. Medlemsländerna får alltså inte vidta några åtgärder som går emot förordningens innehåll. Om den nationella lagstiftningen strider mot en förordning ska man tillämpa EU-förordningen.

 

Direktiv kan man säga är olika slags mål som ska uppfyllas men med vilka medel de ska uppfyllas får medlemsländerna avgöra på egen hand. Det kan innebära att ett land ändrar i befintlig lagstiftning, gör ny lagstiftning eller så händer ingenting om landet redan har lagstiftning som gör att målen uppfylls. Direktiven är alltså inget krav som gör att medlemsländerna måste genomföra något på exakt samma sätt, det är istället ett sätt som bidrar till en harmonisering av ländernas lagstiftning. När det kommer ett direktiv följs det alltid av en tidsangivelse när direktivets mål senast ska vara förverkligat genom t.ex. nationell lagstiftning. Ett medlemsland som underlåter sig att följa ett direktiv kan i värsta fall hamna i EU-domstolen. Sverige har  vid flera tillfällen fällts i domstolen för bister i genomförandet av olika direktiv.

 

Ett beslut riktas oftast till en eller flera bestämda adressater. Det kan t.ex. vara till specifika individer, företag och även medlemsländer. Besluten är helt och hållet bindande för den som är adressaten. Ett beslut kan handla om jordbruksstöd eller brott mot EU:s konkurrensregler.

 

EU-domstolens praxis gäller för alla medlemsländer och de har t.ex. kommit fram till att EU-rätten har företräde framför nationell lag (även grundlag). Om inte detta var fallet hade samarbetet inom EU närmast blivit omöjligt.

 

EU-rätten är som sagt ett stort område och det är många delar att ha koll på. Hoppas att du genom detta inlägget har lärt dig något nytt om EG och EU och att du nu vet att det är samma sak, fast ändå inte :-)

 

 

EU:s inverkar på Sverige. Om Apoteket och Systembolaget.

 

Förra veckan skrev jag en hel del om hur vårt vackra land Sverige är uppbyggt, med fokus på grundlagarna och hur dessa skyddar vår demokrati. Men vi i Sverige och hur landet styrs, påverkas också från vårt medlemskap i EU. Hur och på vilket sätt tänkte jag gå in lite närmare på i de kommande inläggen.

Europeiska Unionen (EU) och EU-rätten är både ett stort och i bland komplicerat område. Även om jag själv har läst litegrann kring EU-rätt i min utbildning till paralegal så är det svårt att hänga med på allt som händer och sker. Visste du till exempel att privatiseringen av apoteken i Sverige till viss del har sin bakgrund i ett domslut från EG-domstolen 2005?

Bakgrunden till domslutet var att en svensk företagsledare, Krister Hanner, 2001 sålt produkter för rökavvänjning i en hälsovårdsbutik, vilket vid denna tiden var olagligt. Läkemedel fick endast säljas via statliga apotek. Krister visste om att hans försäljning stred mot nationell rätt men menade att den nationella rätten stred mot EG-rätten. Han blev polisanmäld och målet kom sedan upp i Stockholms tingsrätt som begärde ett förhandsavgörande från EG-domstolen.

 

Domstolens utlåtande kom i maj 2005 och de menade att detaljhandelsmonopolet via Apoteket AB (så som det var utformat 2001) stred mot EU-bestämmelserna. Monopolet kunde inte garantera att alla läkemedelstillverkare inom EU skulle kunna sälja sina varor i Sverige. I samband med Sveriges EU-inträde 1995 hade det statliga alkoholmonopolet Systembolaget förändrat sina rutiner gällande hur deras varor valdes ut. Detta hade dock inte Apoteket AB gjort. Vid detta tillfälle hade inget annat EU-land ett statligt apoteksmonopol. 

Mindre justeringar  av regelverket gjordes under åren 2001-2005 av den dåvarande regeringen och de ansåg att det inte behövdes några större justeringar för att undvika att det svenska regelverket stred mot EG-bestämmelserna. Regeringen Reinfeldt hade andra åsikter kring frågan och tillsatte en utredning i december 2006. Utredningen gjorde så att apoteksmonopolet upphörde den 1 juli 2009 i en reform som betecknades för omreglering snarare än avreglering. Från den 1 november 2009 blev det även möjligt för butiker att sälja vissa receptfria läkemedel. Detta möjliggjorde för privata aktörer att öppna nya apotek.

Även frågan kring Systembolagets monopol på alkoholförsäljning har varit upp för diskussion på EU-nivå under årens lopp. Rutinerna kring hur Systembolaget väljer ut sina varor från olika länder och leverantören står dock inte i strid med EU-bestämmelserna. Sommaren 2013 började Citygross att erbjuda sina kunder att köpa vin samtidigt som de handlade färdigpackade matkassar via internet. Systembolaget menade att detta var olagligt eftersom de hade monopol på försäljning av alkohol och polisanmälde Citygross. Förundersökningen lades dock ner. Läs en artikel  angående Citygross på Sydsvenskan.

Det finns många beslut som vi i Sverige har varit tvungna att ta hänsyn till sedan 1995 när vi gick med i EG. Några av er kanske blir fundersamma när man i bland läser om EG och ibland om EU. Är det samma sak eller är det två olika gemenskaper inom EU. Imorgon tänkte jag försöka förtydliga delar av detta ämnet.

 

 

Ska vi i dagens samhälle behöva tåla vad som helst?

 

 

Vad hade du velat ha i skadestånd om det visar sig att någon du litade på och som du har haft sex med hemma, har spelat in en sexfilm och lagt ut denna filmen på nätet? Hur stort ingrepp hade detta varit i ditt privatliv? Hur kränkt hade du blivit av att bli uthängd på nätet genom en sexfilm som inte är godkänt av dig själv? Ska vi behöva tåla mer i dagens samhälle så som det ser ut idag med mängder av tv-program där människor öppet har sex och där media skriver om de här människorna och tv-programmen. Ska vi behöva tåla mer i dagens samhälle när vi använder oss av alla möjliga sociala medier, när vi har kunskapen om dess spridning?

 

Svåra frågor som inte är lätta att besvara. Eller vissa frågor är kanske lättare att besvara än andra. Att det är en stor kränkning kanske de flesta håller med om men vad är det värt i pengar? Under gårdagen cirkulerade nyheten om att högsta domstolen avkunnat dom i ett ärende där en tjej blivit filmad när hon hade haft sex med sin pojkvän. Pojkvännen hade sedan lagt ut filmen på nätet.

Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt förtal och skadestånd på 130 000 kr. Målet gick upp i hovrätten som ansåg att den aktuella händelsen varit nedsättande men  att "det inte går att bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor". Ord som jag tycker är lite skrämmande att läsa. Bara för att samhället har utvecklats i en riktning som har gjort att fler, främst ungdomar, öppet pratar om sex och har sex i tv och lägger ut bilder med sexuell anspelning på sociala medier kan det inte ha blivit allmänt accepterat. Inte en chans! Hovrätten bedömde skadeståndet till 25 000 kr. En markant skillnad från tingsrättens bedömning. Målet avgjordes då slutligen i Högsta domstolen där den tilltalade blev dömt till allvarlig kränkning och skadestånd om 70 000 kr. Läs texten från Dagens juridik.

 

Ett viktigt ämne att ta upp och diskutera. Hade det varit annorlunda om det var en tjej som hade filmat och lagt ut filmen på nätet? Jag tycker att utvecklingen har gått lite för fort och i  helt fel riktning. Om en person är med på att vara med i en sexfilm som läggs ut på nätet är det helt ok enligt min mening. Vi lever i ett fritt land. Men ALDRIG mot sin egen vilja eller vetskap. Vad har du för syn på ämnet?

 

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig

Såg precis ett inslag på Aftonbladet TV från den 11 mars om hur fel det ibland kan bli. Irland har av misstag legaliserat ecstasy och höll nästan på att förbjuda heterosexuella äktenskap. Se programmet här på Aftonbladet TV.

Grundlagar, kunskap om demokrati och fredagen den 13:e i en härlig blandning

 

 

Fredagen är äntligen här och det är bara timmar kvar innan många av oss får sluta denna veckans arbete. En hel del andra arbetar inom branscher att de har haft ledigt torsdag och hittills denna fredag och ska snart gå på sitt helgschema. Jag har själv arbetat oregelbundna tider under lång tid. Trots detta är fredagen som dag ändå alltid förknippat med en härligt känsla tycker jag. Att det idag är fredagen den 13:e har i alla fall inte jag märkt av och jag hoppas ingen av er har gjort det heller. Jag tänkte idag skriva färdigt om Sveriges grundlagar så att du kan fira helg med vetskapen om att du bor i det fantastiska landet Sverige där vi värnar om de demokratiska rättigheterna.  

 

 

Tryckfrihetsförordningen antogs 1949 och är en viktig demokratisk rättighet i vårt land. Tryckfriheten innebär att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter utan att myndigheten i förväg granskar eller censurerar det som skrivits. Rätten att sprida vilken information du vill i tryckt form gäller så länge du följer lagen. Tryckfrihetsförordningen skyddar oss samtidigt mot förtal och kränkningar. Du får exempelvis inte skriva något som kan anses vara hets mot folkgrupp eller publicera bilder med inslag av sexuellt våld eftersom detta kan räknas som ett brott.

 

Sveriges omfattande tryckfrihet lägger ett stort ansvar på enskilda tidningar, ansvariga utgivare och redaktioner. Utifrån den anledningen har det tagits fram egna etiska regler för press, radio, tv och webbplatser som de själva har utformat.

Det pratas om ”God publicistisk sed” vilket bl.a. innebär att det ska förmedlas korrekta nyheter, den personliga integriteten ska respekteras och man ska vara försiktig med bilder. Det sägs att "vanliga" människor inte ska behöva tåla lika mycket kritiskt granskande journalistik som offentliga personer ska behöva göra.

 

Yttrandefrihetsgrundlag är den yngsta grundlagen som kom till 1991 och påminner till stora delar om tryckfrihetsförordningen. Lagen växte fram efter utvecklingen av nya medier.

Vi i Sverige har rätt att nästan tycka och säga vad vi vill. Vi har rätt att uttrycka oss i radio, i TV och på webben och alla dessa rättigheter står det om i denna grundlag. Det finns dock vissa restriktioner. Vi får exempelvis inte förtala eller kränka en annan person. Det får heller inte förmedlas något som kan anses som hets mot folkgrupp eller visas filmer med inslag av sexuellt våld då detta kan anses vara brott mot yttrandefrihetsgrundlagen.

Yttrandefrihetsgrundlagen gäller för radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor och även webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte. En webbplats som har en ansvarig utgivare kan ansöka om ett utgivningsbevis som ger webbplatsen grundlagsskydd. Ett grundlagsskydd innebär bl.a. att endast en person, utgivaren, är ansvarig enligt lag för innehållet och att ingen myndighet eller annan får förhandsgranska före publicering. Webbplatser med diskussionsforum och gästböcker omfattas inte av yttrandefrihetsgrundlagen då de kan ändras av andra än redaktionen. Om redaktionen däremot godkänner varje inlägg innan publicering kan webbplatsen ha möjlighet att få ett utgivningsbevis. 

Myndigheterna i Sverige får inte granska det som sänds i radio, i tv eller via annan teknisk upptagning. Det enda undantaget av massmedium som får förhandsgranskas av staten är film på bio. Det är statens medieråd som fortfarande sätter åldersgränser för barn och ungdomar. Statens medieråd är en myndighet vars uppdrag bl.a. är att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan. Ett ärende kring en populär ungdomsfilm, som fick åldersgränsen från 15 år, hamnade i domstol. Beslutet överklagades upp i kammarrätten där resultatet blev att gränsen ändrades från 15 år till 11 år.

 

 

Till sist har vi riksdagsordningen som var en grundlag fram till 1974 men har därefter hamnat någonstans mellan en grundlag och en vanlig lag. Riksdagsordningen innehåller regler för riksdagens arbetsformer och är väldigt omfattande om man jämför med andra länder. Den innehåller t.ex. regler kring hur sammanträdena i kammaren ska gå till, vad som gäller för talmannen, hur förslag lämnas, förbereds och avgörs. En viktig del av riksdagsordningen är bestämmelserna kring de 15 utskott som finns i riksdagen och hur dessa utskott ska tillsättas och arbeta.

Det var det om grundlagarna. Hoppas att du har lärt dig något nytt som du inte visste tidigare. Annars har du förhoppningsvis fått en påminnelse om vilken lycka vi har som bor i ett demokratiskt land. Nu önskar jag dig som läser detta inlägg en riktigt trevlig helg. Vi får se om jag dyker upp i helgen med något matnyttigt. Tills vi hörs igen - ha det fint!

 

Vad innebär grundlagarna

  Sveriges riksvapen

I måndags började jag skriva om det vackra landet Sverige och tänkte fortsätta skriva om vårt vackra land när det gäller lagar. Vi har som sagt 4 grundlagar som har sitt syfte att skydda demokratin. I dagens och morgondagens inlägg tänkte jag berätta lite mer om vad grundlagarna innebär.

Regeringsformen (RF) utgör grunden för vår demokrati. Det står i inledningen att "All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare". RF innehåller regler om hur vårt land ska styras, vilka demokratiskarättigheter vi ska ha och regler om de offentliga aktörerna bl.a. riksdagen, regeringen, förvaltningsmyndigheterna, kommunerna och domstolarna.

 

Den första regeringsformen utfärdades 1634 och dominerades vid den tiden huvudsakligen av olika förvaltningsbestämmelser. Som jag skrev i måndagens inlägg har det funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras ända sedan 1300-talet. Efter första världskriget började man använda parlamentarismen, att regeringen styr med stöd av parlamentet, riksdagen. Men det var först 1969 som den skrevs in i RF.

 

 

Genom åren har kungens makt minskat successivt och 1974 när den nuvarande regeringsformen trädde i kraft blev kungen helt utan politisk makt. Regeringsformen innehåller 15 kapitel där några avsnitt är grundläggande fri- och rättigheter, riksdagen, statschefen, rättskipningen, krig och krigsfara.

 

Successionsordningen reglerar vem som kan bli kung eller drottning i Sverige. Att vi ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Kung Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef än så länge. Kungen och drottningen saknar som sagt politisk makt och har endast representativa uppgifter.

Successionsordningen kom till år 1810 när den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte valdes till kronprins. Sverige hade manlig tronföljd fram till 1979. Då beslutade riksdagen att även en kvinna ska kunna ärva tronen och det innebar att kronprinsessan Victoria (som har namnsdag idag) skulle kunna bli Sveriges statschef.

 

 

Sommarjobbens dilemman

 

I dag skiner solen och även om det har varit väldigt varmt på kontoret så att jag nästan klagade en stund så är man ju så glad. Sol, sol och värme. Tankarna om den härliga sommaren börjar dyka upp. För många av oss innebär det ledighet, semesterresor och massa tid att njuta. 

Men för många, främst ungdomar, så är sommaren en tid när det är dags att sommarjobba. För en del är det första gången man ska ut i arbetslivet medan andra har arbetat tidigare. För egen del idrottade jag under många år så jag började inte sommarjobba förrän när jag var 18 år. Mitt första sommarjobb var som simlärare inom kommunen och allt rullade på enligt läroboken. Ordentliga anställningsavtal, arbetstider, raster och lön fick jag också utan några problem. Allt var frid och fröjd för min del men så är tyvärr inte verkligheten för många andra.

Jag tror att många arbetsgivare tyvärr utnyttjar många ungdomar under sommaren, i hopp om att ungdomarna inte vet sina rättigheter eller arbetsgivarens skyldigheter. Det är ofta orimliga anställningsvillkor och många gånger finns det inget skriftligt anställningsavtal.

Jag vill uppmana alla som ska sommarjobba och är i början av sin jobbkarriär att kolla upp att det är rätt och rimliga förutsättningar för ditt sommarjobb. Alla ni andra som sedan ett tag varit ute på arbetsmarknaden, hjälp era syskon, syskonbarn, din kompis, barnbarnet kusinen, grannen eller vem den än är det gäller. Första jobbet ska ju vara en rolig historia och inte en som slutar i katastrof för att du skadade dig och inte fick ut vare sig lön eller ersättning för skadan eftersom det inte fanns något anställningsavtal och arbetsgivaren hävdar att du inte är anställd. Tänk några varv extra!

Det är viktigt att du får ett anställningsavtal. Som jag skrivit i ett tidigare inlägg kan ett anställningsavtal ingås både muntligen och skriftligen och det finns inga formkrav. Däremot ska arbetsgivaren lämna en skriftlig anställningsbekräftelse till arbetstagaren inom en månad efter att arbetet påbörjades. Bekräftelsen ska innehålla ett antal uppgifter som t.ex. anställningsform, arbetsuppgifter och begynnelselön (Läs mer i 6 c § Lag om anställningsskydd, LAS). Även om muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga är det alltid att föredra ett skriftligt. Skulle det uppstå en tvist är det tryggast att ha överenskommelsen på papper. Det viktiga med ett anställningsavtal är dessutom att det på detta står hur mycket du ska jobba. Skulle du bli sjuk under ditt sommarjobb har du rätt till sjuklön för de dagar du är schemalagd.

 

Du kan kontakta facket och se om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen. I ett kollektivavtal regleras lönen inom den branschen som du ska arbeta i så att du vet att du får rätt lön för ditt arbete. Det finns även regler om arbetstider.

 

Arbetsmiljöverket menar att en arbetstagare normalt ska ha ett besked om sitt arbetstidsschema minst två veckor i förväg. Oftast kan arbetsgivaren lämna dessa besked långt tidigare också.

 

Som sagt, jobba aldrig utan ett anställningsavtal och jobba aldrig svart. Skulle du skada dig gäller sällan några försäkringar och det kan komma att stå dig dyrt om det blir allvarligt.

 

Detta är några tips på vägen till ett förhoppningsvis trevligt sommarjobb.

 

 

 

.

 

2 dagar efter internationella kvinnodagen

 

8 mars internationella kvinnodagen. Jag var som sagt i Berlin i söndags när denna dagen inföll. Det enda jag var med om som visade att det var internationella kvinnodagen var hur de på ett köpcenter stod och delade ut vackra rosor till kvinnor på lördagseftermiddagen. Men mer då? Nä trafiken var inte värre för det var inte bara kvinnor som körde. Det var inte män som bugade för mig, män som sa vackra ord eller män som öppnade några dörrar. På cafét som vi åt brunch på var det bara kvinnor som arbetade och middagen var inte heller gjord av någon annan än kvinnor.

 

 

Vad innebär då internationella kvinnodagen. Har ni någon koll? När jag kom hem i söndags kväll var jag tvungen att googla för att se vad det egentligen handlar om. Internationella kvinnodagen ska uppmärksamma ojämnställheten mellan könen och kvinnors situation runt om i världen. 

 

Tankarna på att instifta en kvinnodag uppstod i början av 1900-talet. 1909 förklarade det amerikanska socialistpartiet att man skulle fira en nationell kvinnodag och det gjordes alltid sista söndagen i februari fram till 1913. I Europa anordnades den första internationella kvinnokonferensen i Köpenhamn 1910 där det föreslogs en internationell kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen men även för att främja kampen för kvinnors rösträtt. År 1911 firade de fyra länderna Danmark, Schweiz, Tyskland och Österrike, kvinnodagen den 19 mars. Kvinnorna krävde vid den här tiden t.ex. rösträtt, rätten att kunna tillträda offentliga uppdrag och bättre arbetsrättigheter. Några dagar efter detta inträffade en brand i en fabrik i New York, USA. Där omkom 140 arbetade kvinnor som ledde till att man i USA förändrade arbetslagstiftningen och man började på allvar att diskutera kvinnors rättigheter på arbetsplatserna.

 

 

 De första slagorden som användes för kvinnodagen var: "Rösträtt för kvinnor skall ena vår styrka i kampen för socialism". Målet var att man varje år i varje land skulle på samma dag fira kvinnan genom denna paroll. I Sverige var många kvinnor emot den kvinnliga rösträtten och rösträttskvinnan var inte alltid populär i samhället. En utredning om kvinnlig rösträtt startade 1907 och först tolv år senare, 1919 röstades den kvinnliga rösträtten igenom och godkändes i Sverige. Efter ett val 1921 syntes resultatet av kampen då fem kvinnor röstades in i Riksdagen. Sist i Europa med att införa kvinnlig rösträtt på nationell nivå var Liechtenstein, där det infördes så sent som 1984.

 

 

I Mexiko 1975 höll Förenta Nationerna, FN, den första internationella kvinnokonferensen. Där togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag som det 1977 togs beslut om. Sedan 1978 finns alltså den 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar. Det sägs att genom FN:s erkännande av kvinnodagen ändrades också syftet med dagen från att ha varit en socialistisk kampdag till att bli en opolitisk högtidsdag. Genom åren har olika länder firat dagen på olika sätt. På många håll har dagen mist sin politiska innebörd och mer kommit att bli en högtidsdag för kvinnan då män uppmärksammar och uttrycker sin kärlek till kvinnan. I en del länder har dagen dock kvar den politiska prägeln då man fokuserar på kvinnors kamp för lika rättigheter och på den ojämnställhet som råder kvar i samhället. En del menar att så länge den internationella kvinnodagen finns kvar, innebär det att det fortfarande finns olika rättigheter mellan könen som måste bekämpas och det är synd att så är fallet. Någon annan har uttryckt att man borde avskaffa dagen för att man istället ska satsa 365 dagar om året före både kvinnors och mäns lika rättigheter.

 

Vi får se vad framtiden vill utvisa angående internationella kvinnodagen framöver.

Fick du som är kvinna någon speciell uppmärksamhet i söndags? Gjorde du som man något speciellt för någon kvinna i din närhet? Vad tycker vi egentligen om dagen som sådan? Har du någon åsikt?

 

 





Det vackra landet Sverige

 

Måndag, ny vecka och nu äntligen börjar man känna att våren är på väg. Solen ser man mer och mer och temperaturen börjar gå upp. För egen del börjar jag känna hur energin börjar komma tillbaka. Under vinterhalvåret går man på sparlåga. Sol är energi och glädje, eller hur?!

I helgen har jag varit i Berlin på weekendsemester. Att i dagens samhälle ha möjlighet att kunna resa runt om i världen är fantastiskt tycker jag. Ofta när jag är utomlands så funderar jag på vilken tur jag har haft som är uppvuxen i ett så fint och vackert land som Sverige. Någon sa att vem bryr sig om man vinner på en trisslott, för den bästa lotten man dragit i livet är att ha fått växa upp i Sverige och leva här. Kanske är det så. På nyheter och i media får man ofta höra och läsa om allt hemskt som pågår världen över och ibland är det svårt att sätta sig in i all problematik eftersom vi varit och är så förskonade i Sverige från så mycket. I helgen i Berlin blev man påmind både om andra världskriget och Berlinmuren och dess grymma historia. Tänk om det skulle byggas en mur genom Malmö där jag bor och att inte kunna bestämma själv eller ens ha möjlighet att ta sig ifrån området för att det går soldater med gevär och att det är inhägnat av taggtråd. Historien kring andra världskriget, att försöka rensa ut ett folkslag, är så svår att ta till sig eftersom jag inte kan förstå hur ond människan har kunnat vara och fortfarande är. 

Sverige är som sagt ett fint och vackert land på många sätt tycker jag. Därför tänkte jag skriva lite om Sverige och dess lagar i dagens inlägg.

Under slutet av 1200-talet hade parollen "Land ska med lag byggas och inte med våld" sin utgångspunkt i kyrkans lagstiftningsprojekt. Under denna tiden tog kyrkan initiativ till att samla de medeltida landskapslagarna för att upprätta lagstiftningen i bokform. Sverige har alltså haft lagar under många århundraden. Den första grundlagen anses vara Magnus Eriksson s.k. konungabalk i landslagen från 1300-talet.

I dag har vi fyra grundlagar, regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som alla ska skydda vår demokrati. Demokrati innebär varje människas lika värde och rättigheter. Det handlar om möjligheten att få vara med och bestämma. I Sverige finns dessa rättigheter alltså angivna i våra grundlagar och innehåller reglerna för hur Sverige ska styras. Där står det att all offentlig makt ska utgå från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är en mycket viktig del i den svenska demokratin. I Sverige har vi, som många redan vet, val vart 4:e år till riksdagen. Då ska vi medborgare vara med och bestämma vilka 349 riksdagsledamöter som ska representera människorna i Sverige. Ledamöterna ska se till att det är folkets vilja som genomsyrar besluten som riksdagen fattar.

 

Grundlagarna är spelreglerna för samhället och har därför en speciell ställning i samhället. Utöver de fyra grundlagarna finns även riksdagsordningen som är ett mellanting mellan grundlag och lag. Grundlagarna står över alla andra lagar vilket innebär att innehållet i de övriga lagarna aldrig får strida mot det som står i grundlagarna. Detta innebär såklart också att det är svårare att ändra dessa lagar än andra lagar. Det måste finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av ändringarna måste i sådana fall vara genomtänkta. Tanken med att grundlagarna ska vara svåra att ändra är för att de som sagt ska skydda demokratin så att inte riksdagen förhastar beslut som inskränker på människornas fri- och rättigheter. Det krävs bl.a. ett allmänt val mellan två riksdagsbeslut och det finns även möjlighet att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga.

Vad respektive grundlag innehåller tänkte jag skriva i veckan om.

Vad gäller kring avtal?

Förmögenhetsrätten är en huvudavdelning inom civilrätten och reglerar de ekonomiska rättigheter och skyldigheter mellan två eller flera parter. Gäller det parter som är släkt med varandra tillämpas oftast familjerätten. Det jag kommer skriva om nu gäller på förmögenhetsrättsliga avtal.

 

Avtalsfrihet är en grundläggande princip som innebär att man får avtala med vem man vill och om vad man vill samtidigt som du inte behöver avtala om du inte vill. Det finns dock undantag så avtalsfriheten är inte absolut. Till exempel finns det lagar som säger att ett avtal kan inte vara sämre än vad som framgår av lagen. Ett annat exempel är ett försäkringsbolag som inte utan särskilda skäl kan vägra en konsument att teckna en normal konsumentförsäkring.

 

I går skrev jag om det gamla latinska uttrycket pacta sunt servanda. Det innebar som sagt att avtal skall hållas och att man i vissa fall är tvungen att göra det för annars kan man bli utsatt för sanktioner t.ex. i form av skadestånd. Ett avtal innebär att parterna får rättigheter och skyldigheter gentemot varandra.

 

Ett avtal måste ibland ingås med bestämda former så kallat formalavtal som generellt innebär skriftligen. Det gäller t.ex. vid köp av tomträtt, bostadsrätt samt många arrendeupplåtelser. När det gäller gåvor måste avtalet fullgöras. Det betyder att ett löfte om en gåva inte är bindande förrän den aktuella gåvan har överlämnats till mottagaren.

Åter till historien från gårdagen. Muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga. Fördelen med ett skriftligt avtal är att det är lättare att senare bevisa vad det är man har kommit överens om. Detta gäller särskilt då det har gått lång tid sedan man träffade avtalet. När det har passerat lång tid, som i fallet med M/S Silverpilen, kan det vara svårt att komma ihåg alla detaljer som diskuterades i samband med att man slöt avtalet. Om ett avtal ska vara skriftligt eller muntligt är såklart en avvägningsfråga. Det man bör ta hänsyn till är avtalets juridiska och ekonomiska omfattning. Tilliten till motparten bör också tas med i bedömningen.

 

Sedan finns det avtal som varken är skriftliga eller muntliga utan underförstådda. Detta kallas för konkludent handlande och innebär att en part genom sitt handlande visar att man vill ingå ett avtal. Detta gäller även för oavsiktliga handlingar som i vissa fall kan uppfattas som att man vill ingå ett avtal och leda till avtalsbundenhet. Det man ska tänka på är att man genom passivitet eller aktivt handlande kan bli bunden i avtal genom konkludent handlande. T.ex. en part har ingått ett arbete med en annan part men inte har upprättat ett skriftligt avtal. Om de faktiska omständigheterna talar för att ett avtal förligger, innebär det att den första parten blir tvungen att betala för att de inte har påtalat att det inte finns något avtal - passivitet.

 

När det gäller historien kring M/S Silverpilen och Försvarsmakten tycker jag att det borde ha upprättats en skriftlig överenskommelse mellan parterna. Detta eftersom det ändå rörde sig om att åka igenom ett skyddat område som är en ganska viktig detalj. Att M/S Silverpilen ändå verkar ha kunnat göra detta under nästan 40 års tid utan att Försvarsmakten har agerat tidigare kan uppfattas som om Försvarsmakten genom sin passivitet har godkänt att detta är ok och att det finns ett avtal som är underförstått. Vad som mer har kommit fram i utredningen och vad domstolen kommer döma får vi se framöver.

Tänk på att om du upprättar ett muntligt avtal, se till att inte hamna i en tvist. Och om du hamnar i en tvist skulle du sett till att du hade vittnen vid överenskommelsen som även lever när tvisten uppstår och som kan intyga att överenskommelsen faktiskt existerar. Dessutom ska du aldrig vara passiv i flera år angående en angelägenhet som du inte tycker är ok för att helt plötsligt säga STOPP! 

 

Något som är oklart? 

 

Pacta sunt servanda - avtal skall hållas

M/S Silverpilen Utö Rederi AB.

 

Jag hörde på radion i måndags att ett passagerarfartyg som under många år passerat ett skyddsområde i Stockholms skärgård inte längre fick göra detta för försvarsmakten trots att det fanns ett muntligt avtal för detta.

Det visade sig enligt DN att det var M/S Silverpilen från Utö Rederi AB som i 40 års tid ofta har styrt sin passagerarfärja igenom ett skyddsområde i Stockholms skärgård. Kaptenerna på M/S Silverpilen hänvisade till ett muntligt avtal med Försvarsmakten, något som Försvarsmakten inte ville kännas vid. Nu åtalas tydligen två av kaptenerna misstänkta för brott mot skyddslagen. En av de anställda hade kommenterat det hela med att

"-Om det alltid varit förbjudet att köra där så har vi brutit mot det bortåt 25 000 gånger"

Enligt en erfaren befälhavare på rederiet har det gjorts en muntlig överenskommelse med Försvarsmakten i slutet på 60-talet. Nu står han själv och en yngre kollega åtalade för brott mot skyddslagen. Ord står mot ord och de båda sidorna har såklart olika uppfattningar. Rättegången mot de två kaptenerna är planerad till den 25 mars. Läs hela artikeln på DN.se

Pacta sunt servanda är en gammal latinsk sentens och betyder avtal skall hållas och innebär i stort att avtal är rättsligt bindande. Ordet avtal kan användas på många olika överenskommelser t.ex. att du och en kompis ska träffas kl. 15 för en fika. Dyker din kompis inte upp har personen brutit mot eran överenskommelse, men det får ju inga konsekvenser ur ett juridiskt perspektiv. Inom juridiken avser man överenskommelser som medför rättigheter och/eller skyldigheter för parterna. Det kan handla om ekonomiska värden som köp, anställning och hyra. Inom familjerätten förekommer avtal om vårdnad och umgänge. De är inga ekonomiska värden men kan i förlängningen få ekonomiska konsekvenser. Ett kontrakt är en synonym till avtal och syftar oftast på ett juridiskt avtal som också är skriftligt.

Men till historien kring M/S Silverpilen och Försvarsmakten. De hade en muntligt överenskommelse enligt rederiet. Gäller det i sådana fall? Och om inte, spelar det någon roll att de ändå har åkt inom det förbjudna området i 40 år men inte fått några konsekvenser förrän nu? Detta tänkte jag skriva mer om imorgon.