Grundlagar, kunskap om demokrati och fredagen den 13:e i en härlig blandning

 

 

Fredagen är äntligen här och det är bara timmar kvar innan många av oss får sluta denna veckans arbete. En hel del andra arbetar inom branscher att de har haft ledigt torsdag och hittills denna fredag och ska snart gå på sitt helgschema. Jag har själv arbetat oregelbundna tider under lång tid. Trots detta är fredagen som dag ändå alltid förknippat med en härligt känsla tycker jag. Att det idag är fredagen den 13:e har i alla fall inte jag märkt av och jag hoppas ingen av er har gjort det heller. Jag tänkte idag skriva färdigt om Sveriges grundlagar så att du kan fira helg med vetskapen om att du bor i det fantastiska landet Sverige där vi värnar om de demokratiska rättigheterna.  

 

 

Tryckfrihetsförordningen antogs 1949 och är en viktig demokratisk rättighet i vårt land. Tryckfriheten innebär att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter utan att myndigheten i förväg granskar eller censurerar det som skrivits. Rätten att sprida vilken information du vill i tryckt form gäller så länge du följer lagen. Tryckfrihetsförordningen skyddar oss samtidigt mot förtal och kränkningar. Du får exempelvis inte skriva något som kan anses vara hets mot folkgrupp eller publicera bilder med inslag av sexuellt våld eftersom detta kan räknas som ett brott.

 

Sveriges omfattande tryckfrihet lägger ett stort ansvar på enskilda tidningar, ansvariga utgivare och redaktioner. Utifrån den anledningen har det tagits fram egna etiska regler för press, radio, tv och webbplatser som de själva har utformat.

Det pratas om ”God publicistisk sed” vilket bl.a. innebär att det ska förmedlas korrekta nyheter, den personliga integriteten ska respekteras och man ska vara försiktig med bilder. Det sägs att "vanliga" människor inte ska behöva tåla lika mycket kritiskt granskande journalistik som offentliga personer ska behöva göra.

 

Yttrandefrihetsgrundlag är den yngsta grundlagen som kom till 1991 och påminner till stora delar om tryckfrihetsförordningen. Lagen växte fram efter utvecklingen av nya medier.

Vi i Sverige har rätt att nästan tycka och säga vad vi vill. Vi har rätt att uttrycka oss i radio, i TV och på webben och alla dessa rättigheter står det om i denna grundlag. Det finns dock vissa restriktioner. Vi får exempelvis inte förtala eller kränka en annan person. Det får heller inte förmedlas något som kan anses som hets mot folkgrupp eller visas filmer med inslag av sexuellt våld då detta kan anses vara brott mot yttrandefrihetsgrundlagen.

Yttrandefrihetsgrundlagen gäller för radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor och även webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte. En webbplats som har en ansvarig utgivare kan ansöka om ett utgivningsbevis som ger webbplatsen grundlagsskydd. Ett grundlagsskydd innebär bl.a. att endast en person, utgivaren, är ansvarig enligt lag för innehållet och att ingen myndighet eller annan får förhandsgranska före publicering. Webbplatser med diskussionsforum och gästböcker omfattas inte av yttrandefrihetsgrundlagen då de kan ändras av andra än redaktionen. Om redaktionen däremot godkänner varje inlägg innan publicering kan webbplatsen ha möjlighet att få ett utgivningsbevis. 

Myndigheterna i Sverige får inte granska det som sänds i radio, i tv eller via annan teknisk upptagning. Det enda undantaget av massmedium som får förhandsgranskas av staten är film på bio. Det är statens medieråd som fortfarande sätter åldersgränser för barn och ungdomar. Statens medieråd är en myndighet vars uppdrag bl.a. är att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan. Ett ärende kring en populär ungdomsfilm, som fick åldersgränsen från 15 år, hamnade i domstol. Beslutet överklagades upp i kammarrätten där resultatet blev att gränsen ändrades från 15 år till 11 år.

 

 

Till sist har vi riksdagsordningen som var en grundlag fram till 1974 men har därefter hamnat någonstans mellan en grundlag och en vanlig lag. Riksdagsordningen innehåller regler för riksdagens arbetsformer och är väldigt omfattande om man jämför med andra länder. Den innehåller t.ex. regler kring hur sammanträdena i kammaren ska gå till, vad som gäller för talmannen, hur förslag lämnas, förbereds och avgörs. En viktig del av riksdagsordningen är bestämmelserna kring de 15 utskott som finns i riksdagen och hur dessa utskott ska tillsättas och arbeta.

Det var det om grundlagarna. Hoppas att du har lärt dig något nytt som du inte visste tidigare. Annars har du förhoppningsvis fått en påminnelse om vilken lycka vi har som bor i ett demokratiskt land. Nu önskar jag dig som läser detta inlägg en riktigt trevlig helg. Vi får se om jag dyker upp i helgen med något matnyttigt. Tills vi hörs igen - ha det fint!