Sverige i tvist med EU

Sverige har genom sitt medlemskap i EU hamnat i tvist med EU och vidare hamnat i EU-domstolen flera gånger. Nedan tänkte jag skriva om några fall där Sverige varit i fight med EU.

Direktiv om datalagring

EU-kommissionen la 2005 fram ett förslag om att lagra trafikdata som röstas igenom av Europaparlamentet samma år genom ett datalagringsdirektiv. Ministerrådet röstar ja till detta direktiv under 2006 och direktivet skulle vara infört i alla medlemsländer senast i mitten av september 2007. Sverige fälldes av EU-domstolen i februari 2010 för att inte ha infört direktivet. Efter att riksdagen skjutit upp beslutet genom att V, MP och SD röstat igenom en bordläggning av förslaget som därmed fick vila ett år, införde så äntligen Sverige datalagringsdirektivet i maj 2012. I maj 2013 dömdes Sverige av EU-domstolen att betala böter till EU på 3 miljoner euro. EU-domstolen förklarade dock knappt ett år senare att datalagringsdirektivet var ogiltigt och att det inte längre skulle gälla. Direktivet innehöll nämligen regler för hur persondata skulle lagras och detta var kontroversiellt i flera länder. Böterna som Sverige fick betala för att de var sena med att införa direktivet skulle återbetalas.

 

Direktiv om avloppsrening i tätorter

EU-kommissionen stämde Sverige 2007 för att vi bröt mot EU:s regler om rening av avloppsvatten. Tvisten handlade om hur direktivet skulle tolkas gällande avloppsrening i tätorter. EU-kommissionen menade att Sverige skulle vara tvungna, att vid 141 reningsverk, införa en allmän kväverening. Sverige ansåg dock att vi kunde följa direktivet med andra tekniker. EU-domstolen fick avgöra denna frågan då det är den som har sista ordet när det gäller att tolka EU:s lagstiftning. Jurister på Utrikesdepartementets rättsekretariat sköter målen där Sverige ska uppträda i EU-domstolen.

I det aktuella fallet medgav Sverige att 37 av 141 reningsverk inte klarade de uppställda kraven som fanns i direktivet, men att de övriga gjorde det på olika sätt. EU-domstolen meddelade sin dom i oktober 2009 och gick på Sveriges linje. De höll med om att 37 reningsverk inte klarade av kraven precis som Sverige hade sagt. Annars tyckte EU-domstolen inte att det stämde överens med EU-direktivet, att särskild teknik skulle behövas för kväverening på de andra reningsverken, på det sätt som EU-kommissionen menade. Domen innehöll även beslut om att parterna skulle betala sina egna rättegångskostnader.
 

Direktiv om luftkvalitet

Det finns ett EU-direktiv från 1999 med olika gränsvärlden för hur mycket partiklar, bly och svaveldioxid det får finnas i luften. Direktivet går ut på att alla medlemsländer ska "vidta nödvändiga åtgärder" så att varje land inte överskrider dessa värden och är därmed skyldiga att se till att luften inte innehåller mer smuts än vad som är överenskommet i det aktuella direktivet. Varje land ska dessutom årsvis rapportera överträdelser till EU-kommissionen och i rapporten meddela varför gränsvärdena är överskridna och på vilket sätt landet ska komma till rätta med problemen.

 

Den svenska regeringen fick i början av 2009 ett brev från EU-kommissionen som påpekade att det på vissa ställen i Sverige fanns luft som innehöll för mycket föroreningar enligt de rapporter som Sverige lämnat in. Svaret från regeringen skulle komma in inom 2 månader på denna formella underrättelse. EU-kommissionen var inte nöjd med regeringens svar och lämnade ett motiverat yttrande i oktober 2009. På några stark trafikerade gator i Stockholm, Uppsala, Norrtälje, Södertälje och Göteborg hade luften innehållit för mycket partiklar under ett antal år menade EU-kommissionen. Regeringen förklarade därefter vad som hade gjorts för att minska antalet partiklar, vilket dock inte räckte utan EU-kommissionen väckte talan om fördragsbrott mot Sverige i EU-domstolen i oktober 2010. Kommissionen ville att EU-domstolen skulle avgöra om Sverige hade brutit mot EU-reglerna eftersom de inte ansåg att Sverige följde gränsvärdena.

Tvisten handlade om partiklarna PM10. I det aktuella fallet kommer de här partiklarna från asfalt, bildäck, avgaser men även från damm och sand från snöröjning. EU-domstolens dom mot Sverige kom i maj 2011. Sverige dömdes för att under åren 2005-2007 ha överstigit de gränsvärden som då fanns i Stockholm, Södertälje, Norrtälje och Uppsala samt i Göteborgsområdet för åren 2005-2006.

EU-kommissionen inledde därefter ett nytt ärende mot Sverige i slutet av 2011. Det nya ärendet gällde för perioden 2008-2010 när värdena återigen var överskridna. Detta kan leda till nya stämningar och nya böter. Det största ansvaret ligger nu hos kommuner och länsstyrelser som ska se till att andelen partiklar i luften sjunker även om det är regeringen som har det övergripande ansvaret. EU-kommissionen lär knappast släppa detta ärendet i första taget.